Publicerad 15 oktober 2014

Byggolyckorna ökar på vintern

Om det är vinter och lunchtid är det större risk att en byggnadsarbetare skadar sig. Och när det är stressigt. Det visar en ny stor studie om vilka faktorer som ökar risken för olyckor i byggindustrin.

Vinterhalvåret är mer olycksdrabbat i byggbranschen. Då inträffar 55 procent av de allvarliga byggolyckorna. De flesta olyckor inträffar i januari. Eftersom branschen har betydligt fler arbetstimmar under sommarhalvåret blir skillnaden när det gäller olycksfrekvens mellan vinter- och sommarhalvåret ännu större. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.

– När kunskapen om de faktorer som bidrar till olyckor finns, ska strategier tas fram för hur byggnadsindustrin ska utvecklas och bli hälsofrämjande, säger Magnus Stenberg, forskare vid avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet.

Många olyckor inträffar runt lunchtid. Då är mycket folk i rörelse. En tredjedel av de allvarliga olyckorna sker mellan klockan 10 och 12. Mellan klockan 14 och 15 ökar också olyckorna.

Nästan hälften av de som råkar ut för olyckor arbetar ensamma. När man tittar på arbetsuppgifterna vid olyckstillfället hade 77 procent av de skadade stor erfarenhet av sådant jobb, fem procent hade ingen erfarenhet. Erfarenheten tycks alltså inte ha någon betydelse. De flesta skadade hade fått tillräcklig information om jobbet från arbetsledningen, men 12 procent hade inte fått någon information alls.

 

När det gäller säkerhetsmedvetandet är det störst i åldrarna 35 till 50 år. Graden av säkerhetsmedvetande går också till viss del att koppla till yrkeserfarenhet. De med lång yrkeserfarenhet var i högre grad än de med kort yrkeserfarenhet medvetna om riskerna med arbetsuppgiften man arbetade med vid olyckstillfället. Detsamma gäller benägenheten att följa säkerhetsinstruktioner.

Äldre är överrepresenterade bland de som råkat ut för allvarliga arbetsolyckor med sjukskrivning längre än 30 dagar.

– Yrkeserfarenheten till trots ökar risken. Det kan bero på att en 20-åring klarar ett fall från en stege bättre än en 60-åring. Konsekvenserna blir allvarligare för dem som är äldre, säger Magnus Stenberg.

De yngsta, med kortast erfarenhet och utbildning, hade högre tendens att göra arbetsuppgifter trots att säkerhetsutrustningen inte fanns tillgänglig eller inte fungerade.

– Det kan bero på att de kanske inte vågar ställa krav, säger Magnus Stenberg. 

 

Vanliga olyckor är fall- och halkolyckor liksom olyckor kopplade till manuella verktyg.

Bland de olycksdrabbade anser hälften att arbetsledningens förebyggande arbetet för hälsa och säkerhet var bra eller mycket bra. De tyckte att arbetsplatsen var välplanerad, arbetssituationen var inte stressande och tidplanerna följdes.

– Sedan är skalan fallande. När det förebyggande arbetet är dåligt blir siffrorna för planering och stress sämre. Sambandet är tydligt, säger Magnus Stenberg.

De allra flesta känner sällan oro eller olust inför arbetet, men planering och tidspress kan vara områden man känner oro inför. Dessa faktorer lyfts fram vid allvarliga olyckor. 

De flesta jobbar med vanlig tidlön, men 22 procent har ackordslön eller någon annan form av prestationslön. Det framgår av undersökningen att fler med ackordslön känner sig stressade.

– De som dagligen upplever arbetssituationen som stressande råkar oftare ut för allvarliga olyckor än de som aldrig känner sig stressade, förklarar Magnus Stenberg.

 

Flest bland de näst yngsta, 25 till 29 år, anser att de har för litet inflytande och att arbetet har hög svårighetsgrad.

– Det kan vara en grupp som är på väg uppåt och fått ökat ansvar men samtidigt känner att de saknar tillräckligt med inflytande och befogenheter, säger han.

Magnus Stenberg och hans kollegor har även gjort en mindre referensenkät, där de slumpmässigt plockat ut ett antal byggnadsarbetare, som inte råkat ut för olyckor, för att jämföra.

Det finns tydliga kopplingar mellan risken att råka ut för olyckor på arbetet och på fritiden. Fler som har olyckor på fritiden har också olyckor på arbetet.

– Det finns alltså någon individuell aspekt, som kan ha att göra med att man är mer riskbenägen, säger han.

 

Fakta enkätstudien

Totalt har 1 471 byggnadsarbetare ingått i en enkätstudie kring risker i arbetet. Enkäten har skickats till personer inom byggbranschen som råkat ut för en allvarlig arbetsolycka, det vill säga ett arbetsolycksfall som resulterat i sjukskrivning mer än 30 dagar och/eller medicinsk invaliditet. Enkätutskicket i referensundersökningen har skett i två omgångar under hösten 2013. Syftet var att nå en referensgrupp av byggnadsarbetare som inte råkat ut för allvarliga arbetsplatsolyckor. Projektet är finansieerat av AFA Försäkring och Svenska ByggbranschensUtvecklingsfond (SBUF).

Fakta Byggbranschen

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige. Totalt sysselsätter branschen 312 000 personer enligt Sveriges Byggindustrier. De flesta företag är små med färre än 50 anställda. De fyra största, Peab, Skanska, NCC och JM, hade tillsammans cirka 35 000 anställda år 2013.

Så säger lagen: Risker på jobbet

1. Arbetsgivaren ska regelbundet riskbedöma arbetsförhållandena. Arbetsgivaren ska dessutom omedelbart eller så snart det är möjligt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet.

2. Det ska finnas skriftliga instruktioner för arbete som är förenat med allvarliga risker. Instruktionerna ska vara tillgängliga på arbetsplatsen och lätta att förstå. Instruktionerna ska gås igenom med samtliga anställda.

3. Om det ändå sker ett tillbud eller ett olycksfall på arbetsplatsen är arbetsgivaren skyldig att utreda händelsen för att förhindra att det sker igen.

Eva Ekelöf

Taggar: FokusArbetsolyckor och arbetsskador