Publicerad 17 juni 2014

Ljuden som stör oss

I de flesta arbetsmiljöer förekommer mängder av olika bakgrundsljud. Tack vare att hjärnan är så bra på att sortera bort det som är oviktigt tänker vi inte så mycket på ljuden. Men de påverkar oss.

Buller i arbetsmiljön har under lång tid behandlats främst utifrån risken för hörselnedsättning. Huvudfokus har legat på ljudstyrka och decibelmätning. På senare år har medvetenheten ökat om att ljud påverkar oss på många sätt, och att mer än öronen kan ta skada. Det har gjort att intresset glidit över mot att ta reda på hur vår upplevelse av ljud ser ut: Uppfattar vi vissa typer av ljud som mer störande än andra? Finns det individuella skillnader? Upplever vi ljud olika beroende på vilken typ av arbetsuppgift vi ägnar oss åt? Och vilken betydelse har ljudmiljön för våra möjligheter att återhämta oss?

Att höra kan te sig som en passiv process. Något som bara händer. Men faktum är att det kräver ganska mycket jobb för att kunna ta emot och tolka ljudintryck. Först behöver örat och hörselorganet översätta ljudvågorna i luften till elektriska impulser och skicka dem till hjärnstammen. Där görs en första analys, för att sortera bland ljudintrycken. Ljud som bedöms som viktiga skickas vidare till hörselcentrum i hjärnans tinninglob. Där tolkas de, genom att information om bland annat frekvens, ljudstyrka och ljudets riktning vävs samman med minnen av ljud vi hört tidigare och information från de andra sinnesorganen. Först då blir ljudimpulserna till meningsfulla ljud.

Allt detta pågår i en ständig process, samtidigt som vi är upptagna med annat. Inte konstigt att vi kan bli trötta.

På vägen mellan ytterörat och den medvetna delen av hjärnan förändras ljudintrycken. Dels är hörselsinnet olika mottagligt för olika frekvenser, med högst känslighet i det frekvensområde där ljudet av mänskligt tal ligger. Dessutom dämpar, förstärker eller förändrar hjärnan ljudintrycken.

– Man upplever ljud som något objektivt. Men det är det inte, säger Lennart Nilsson, akustiker och ljudkonsult.

En central process i hörandet är hjärnans filtrering utifrån vad den bedömer som viktigt. Monotona, kontinuerliga ljud, som surret från datorn eller suset i träden, filtreras normalt bort. Det gör att vi kan jobba vidare utan att fästa oss vid dem. 

– Men så fort ljudet innehåller någon slags information, till exempel om det skramlar, då börjar hjärnan fundera på vad det kan vara som låter. Då blir det genast mer störande och kan orsaka problem för koncentrationen, säger Lennart Nilsson.

Graden av störning kan också variera beroende på om man själv är delaktig i att skapa ljudet. Om du själv behöver göra utskrifter, och därmed ser en tydlig mening med surret från skrivaren, upplevs det ofta som mindre störande än om det är dina kollegor som skriver ut.

En betydande skillnad mellan ljudvågorna i luften och det vi upplever att vi hör är att de låga frekvenserna till stor del sorteras bort.

– Vi har jättemycket lågfrekventa ljud i kroppen som kommer från hjärta, lungor, mage med mera. För att vi inte ska bli tokiga av att gå och lyssna på dem hela tiden har hjärnan sett till att klippa bort de frekvenserna, säger Lennart Nilsson.

Ventilationssystem och stora dieselmotorer i exempelvis lastbilar eller fartyg är exempel på saker som skapar lågfrekventa ljud i vår vardag. Vi tänker ofta inte så mycket på dem. Förrän de upphör.

– Det är ofta först när ventilationen stängs av som du märker att den har varit på. Plötsligt blir det väldigt tyst och lugnt. Det beror på att hjärnan kan sluta jobba med att hålla borta ljudet och kan slappna av, säger Lennart Nilsson.

Kerstin Persson Waye, forskare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, har forskat länge om ljudens betydelse i arbetsmiljön. Hennes första forskningsområde var just lågfrekventa ljud. Resultaten från hennes och andra forskares studier ledde till att de allmänna riktvärdena för bullerexponering i början av 2000-talet kompletterades med ytterligare, mer restriktiva riktvärden för de låga frekvenserna.

Tack vare en ökad medvetenhet har exponeringen för lågfrekvent buller minskat, enligt Kerstin Persson Waye. Men det är inte helt enkelt att få bort dem.

– I dag försöker man stänga ute ljud i många arbetsmiljöer, till exempel genom att ha kontrollrum. Men eftersom lågfrekventa ljud är mycket svårare att dämpa kommer de att tränga in i kontrollrummet, som då domineras av de låga frekvenserna. Och då finns faktiskt risk att det blir värre.

På senare år har Kerstin Persson Waye framförallt studerat sjukvården och förskolan. Två miljöer som båda har mycket bakgrundsljud: Stojiga barn och slamrande lekar i förskolan. Surrande apparater, larm och tramp i korridorerna i sjukvården.

I en industrimiljö kan bakgrundsljud lättare stängas ute, konstaterar Kerstin Persson Waye. Men i både skolan och sjukvården är det svårt, eftersom bakgrundsljudet kan innehålla information som personalen måste vara uppmärksam på. Ett barn kanske skriker för att det har ramlat, och om en andningsapparat slutat fungera och larmar gäller det att reagera snabbt.

I både förskolan och sjukvården märks tydliga effekter på personalen i form av bland annat ljudtrötthet och ökad stressnivå, enligt Kerstin Persson Waye. Dessutom finns tecken på att patienternas återhämtning och barnens inlärning hindras.

Kerstin Persson Waye tror att många störande ljud skulle gå relativt lätt att få bort, om man bara planerade för det.

– Ett exempel är att man skulle kunna förändra larmfunktionerna i intensivvården. Istället för ljudsignaler kanske man kunde ha en vibrator i fickan, tillsammans med ett visuellt system som visar vad det är som larmar.

En annan forskare som studerat hur ljud påverkar hur vi mår och presterar är Patrik Sörqvist, forskningsledare vid avdelningen för miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Han har i flera år undersökt öppna kontorslandskap och vilken betydelse bakgrundsljud har för vår koncentrations- och prestationsförmåga.

I en färsk studie har en av avdelningens doktorander, Marijke Keus van de Poll, studerat hur bakgrundsprat påverkar förmågan att koncentrera sig på en arbetsuppgift. 33 deltagare fick i uppgift att skriva korta uppsatser under olika förutsättningar – i tystnad eller med bakgrundsprat av olika grad av begriplighet. Resultaten visar att ju begripligare pratet var, desto långsammare skrev deltagarna och desto fler felstavningar och andra misstag gjorde de. Prestationsförmågan försämrades redan vid nivåer som brukar betecknas som acceptabla enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer.

Patrik Sörqvist har tidigare gjort en liknande studie där försökspersonernas förmåga att formulera en text testades under två olika ljudförhållanden: Vanligt tal jämfört med ett ljud av samma ljudstyrka och frekvensfördelning, men där talet förvrängts så att det inte längre gick att förstå. Experimentet visade på en tydlig skillnad, där talet som gick att förstå försämrade prestationsförmågan betydligt mer än det förvrängda.

Att vi blir mer störda av tal än av andra bakgrundsljud har delvis att göra med att hörselsinnet är mest känsligt i det frekvensområde där ljudet av mänskligt tal ligger. Men graden av störning beror också på vad vi ägnar oss åt.

– När vi utför en uppgift som kräver att vi försöker producera eller förstå något med semantiskt innehåll, till exempel att läsa eller skriva, så är det svårförenligt med att höra mänskligt tal som också är meningsbärande. Det blir en konflikt mellan det man försöker göra och det man försöker stänga ute, säger Patrik Sörqvist.

Han konstaterar att resultaten har tydlig bäring på två typer av vanliga arbetsmiljöer där mycket av verksamheten handlar just om att bearbeta mening i form av text, tal eller eget skrivande – öppna kontorslandskap och klassrum.

Hur mycket vi störs av bakgrundsljud varierar från person till person. En faktor som har betydelse är arbetsminneskapaciteten – det vill säga i vilken utsträckning vi kan hålla kvar information i huvudet samtidigt som vi utför en arbetsuppgift. Patrik Sörqvist har tillsammans med forskarkollegor gjort en studie där försökspersoner ombads att lösa uppgifter av olika svårighetsgrad samtidigt som det fanns ljud i bakgrunden. Genom att mäta deltagarnas hjärnaktivitet kunde forskarna se att ju bättre arbetsminne personerna hade, desto lättare verkade de ha att stänga av bakgrundsljudet när behovet av att koncentrera sig ökade.

Andra studier har visat att ålder påverkar i vilken mån vi störs av bakgrundsljud.

– Yngre barn och äldre vuxna är mindre motståndskraftiga när det gäller effekter av buller på prestation. Det kan mycket väl ha att göra med att de grupperna generellt har sämre arbetsminne, säger Patrik Sörqvist.

En fråga som debatterats under senare år är om det finns ett värde i att tillföra ljud. Förespråkarna menar att det kan användas för att maskera oönskade ljud eller för att skapa miljöer som främjar återhämtning. Kritikerna betonar att det krävs en noggrann avvägning för att det maskerande ljudet i sig inte ska uppfattas som störande. De pekar också på att en höjd nivå på bakgrundsljudet kan leda till att man höjer röstläget. Än så länge finns dock alltför få vetenskapliga studier för att kunna dra säkra slutsatser åt något håll.

Margareta Andersson, ljudarkitekt, är övertygad om att tillförda ljud kan få människor att trivas bättre. Om det bara görs på rätt sätt. Det måste vara subtila ljud, gärna från naturen, som blandar sig väl med de befintliga. Och de måste placeras rätt. Hon jämför med belysning – i stället för att ha en ljusstark lysrörsarmatur mitt i rummet gäller det att använda olika ljuskällor. På samma sätt är det med ljud. Det kan till exempel handla om att lägga ett subtilt ”draperi” av musikambienser eller naturljud i en korridor där många rör sig, för att skapa en bättre helhet. Eller att skapa avgränsade ljudrum kring sittplatser i ett väntrum, för att motverka stress och oro.  

På vissa arbetsplatser behöver man faktiskt tillföra ljud för att det är för tyst.

– Man är bra på att buller- och vibrationsisolera vid många nybyggen. Men det kan göra att miljön blir så tyst att man känner sig obekväm och nästan inte vågar prata. Det kan också göra att man börjar störa sig på småljud – någon som knycklar med ett papper till exempel, eller någon som hostar.

Trots att kunskaperna har ökat om ljudmiljöns betydelse för hälsa och prestation är det fortfarande en fråga som prioriteras lågt på många arbetsplatser. Det tycker såväl forskarna Kerstin Persson Waye och Patrik Sörqvist som konsulterna Lennart Nilsson och Margareta Andersson.

Ett problem är att det saknas bra metoder för att utvärdera människors upplevelse av ljudmiljön. Trots ökad kunskap om frågans komplexitet begränsas mätningarna fortfarande ofta till decibelnivåer och genomsnittliga medelvärden.

– Att mäta medelvärde är relevant när det gäller risken för hörselskada. Men det är idiotiskt ur störningssynpunkt. Det är som att hålla ena handen i kokande vatten och den andra i kallt och säga att det är acceptabelt, säger Lennart Nilsson.

Kerstin Persson Waye är just nu involverad i att ta fram ett formulär där personal kan utvärdera sin egen ljudmiljö utifrån konkreta frågor.

– Jag tror att man kan komma långt genom att använda människor som egna mätare. Människans hörsel är mycket känsligare än en bullermätare och det är egentligen ett väldigt kostnadseffektivt sätt att screena en ljudmiljö.

Att vi kan bli trötta och stressade av ljud hänger till stor del samman med ansträngningen för att inte behöva höra dem. Men kanske behöver vi då och då rikta in hörseln specifikt på bakgrundsljuden, för att bli mer medvetna om dem och därmed kunna prata om hur vi kan få bort dem.

Det påverkar hur vi uppfattar ljud

  • Arbetsminne och ålder.
  • Våra personliga preferenser.
  • Om ljuden är lågfrekventa. De är då svarare att filtrera bort och upplevs som mer störande.
  • Hur koncentrationskrävande en uppgift är.
  • Om ljuden är modulerade, som till exempel ljud från vindkraftverk och larmsignaler. Larm är utformade just för att de ska ta vår uppmärksamhet. Men de kanske inte alltid berör just mig.
  • Om man förstår meningen med ljudet. Det är till exempel mindre jobbigt att lyssna till en utskrift som man själv gör på skrivaren än att behöva höra andras.

Fatima Grönblad

Taggar: BullerMå bra