Publicerad 28 maj 2014

Lönsamt med känslor på jobbet

Organisationer som har ett bra känslomässigt klimat är oftast framgångsrikare än de som saknar det. Men de organisationer som vill arbeta med känslor för att förbättra arbetsklimatet
måste ha en seriös ansats, annars kan det få en motsatt effekt.

Känslor kan vara biologiskt medfödda eller inlärda. De biologiskt inlärda får oss att reagera omedelbart vid fara och hjälpte oss ursprungligen att överleva. När vi blir rädda flyr vi, när vi blir attackerade kan rädslan snabbt omvandlas till aggressivitet och vi går till motattack. När vi blir ledsna signalerar vi behov av tröst och vi vill knyta an till andra. Skam och skuldkänslor reglerar vår anpassning till andra.

Även om vi inte längre kämpar för vår överlevnad på samma sätt är känslor fortfarande viktiga. Men tyvärr marginaliseras ofta insikten om känslors betydelse i samhället och på jobbet. Logik och rationalitet är idealet. Ibland ses känslor till och med som överflödiga. Men enligt Max Rapp Ricciardi, forskare i arbetspsykologi vid Göteborgs Universitet, är det mer komplext än så.

Han har studerat hur känslor påverkar lönsamhet i organisationer. I en studie, som han gjorde tillsammans med forskare vid Oslo universitet, studerade de hur ledningsgrupper i entreprenörsföretag påverkats av ett positivt känslomässigt klimat. Entreprenörer är ofta ensamspelande och konkurrensdrivna. Inte sällan styrs de av negativa känslor som otillräcklighet och revanschism.

– Våra studier har visat att entreprenörsteam på toppnivå som i stället präglades av positiva affekter var mer lönsamma. En förklaring är att positiva känslor öppnar upp för dialog, delande av idéer som bekräftas i stället för förkastas, säger han.

I sitt arbete har han sett att alla typer av ledare som lär sig tala om och hantera sina och andras känslor frigör mycket mer positiv energi. De blir också snabbare på att lösa konflikter och bättre på att hantera stress, både sin egen och personalens.

– Det här innebär att människor mår mycket bättre på sina arbetsplatser, men nu har vi även kunnat visa på en bättre lönsamhet, säger han.

Det första steget för att börja arbeta för ett gott klimat är att förstå att känslor har betydelse, andra steget är att artikulera dem i stället för att leva ut dem.

– Det är ledningen som måste börja arbetet. Att träna ledare i återkoppling, ledarutveckling och coachning är några exempel på steg i utvecklingen, säger han.

Men han varnar för att ta till allt för snabba och enkla lösningar. Om satsningen på arbetsplatsen blir jippobetonad kan det vålla större skada än nytta. Människor kan bli kränkta, cyniska och känna sig manipulerade.

– Att däremot på ett metodiskt sätt integrera en ökad förståelse för att hantera känslor som en del i företagets verksamhet så blir det på sikt något fullt naturligt, vilket gynnar alla relationerna inom, men även utom organisationen, säger han.

Max Rapp Ricciardi har även studerat projektledare. Dessa förväntas ofta vara dynamiska och positiva som ledare och något av allkonstnärer. Men är det så i praktiken, undrade han.

För att analysera använde han modellen: ”affektiv personlighet”. Med den kan man ta reda på om personen till störst del styrs av positiva eller negativa känslor. Man kan enligt denna modell ha flera olika kombinationer av affekter/känslor. En kombination är den med höga positiva och låga negativa affekter, den självförverkligande affektiva personligheten. En annan kombination kallas den självdestruktiva och kännetecknas av höga negativa och låga positiva affekter. 

Projektledarrollen handlar om att leverera under tidspress. Enligt Max Rapp Ricciardi borde den idealiska projektledaren vara självförverkligande. De har bättre självförtroende och mer trygghet än de självdestruktiva. De tenderar att skapa ett mer positivt klimat runtomkring sig, än de självdestruktiva som upplever ångest och stress, skuld och skam. Senare studier har också visat att det finns ett samband mellan stresstålighet och affektiv personlighet.

Av de projektledare som deltog i studien var endast 22 procent av den självförverkligande typen. Uppseendeväckande var att så många som 23 procent var självdestruktiva.

En möjlig förklaring kan vara att ångesten får dem att prestera, vilket gör att företaget ändå låter dem fortsätta. Men med tanke på att känslor ”smittar” kan man fundera över hur resten av medarbetarna i projekten kände sig, påpekar Max Rapp Ricciardi.

– Den här typen av projektledning har också sitt pris. Arbetsklimatet blir ogynnsamt och i längden riskeras den fysiska och mentala hälsan att påverkas, vilket förstås påverkar resultatet, säger han.

FAKTA: Affektiv personlighet

Hög positiv affekt (PA) betyder: Entusiastiskt, alert, energisk positiv och aktiv.
Hög negativ affekt (NA) betyder: ilska, förakt, skam, skuld och depression.

Helene Götberg

Taggar: RelationerArbetsklimat