Publicerad 16 september 2014

Många jobbar trots symtom på utmattning

Många arbetar trots att de har symtom som tyder på utmattningssyndrom, visar en ny avhandling. Samtidigt är det avgörande för tillfrisknandet att sjukdomen upptäcks i tid. Forskaren Kristina Glise anser att arbetsgivare och företagshälsovård borde satsa på screening av grupper med hög stressbelastning.

Bakgrunden till studierna var att Kristina Glise och hennes forskarkollegor ville veta mer om utmattningssyndrom. Vilka är symtomen, hur ser sjukdomsförloppet ut och vad kan man göra för att upptäcka sjukdomen tidigt?

Som ett sätt att få svar bad de anställda inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan att fylla i ett självskattningsinstrument. Det består av en enkät med frågor om bland annat koncentrations- och sömnproblem, utmattning och kroppsliga smärtsymtom. Resultaten visade att en sjättedel av de 2 700 tillfrågade hade symtom som tyder på utmattningssyndrom.

– Det innebär att de är i arbete fast de är sjuka, säger Kristina Glise.

Personerna som hade hälsoproblem uppgav i samma studie att problemen påverkar deras arbetsförmåga.

– Arbetsgivare har alltså personer på arbetsplatsen som fungerar sämre, och förlorar därmed produktion, säger Kristina Glise.

En uppföljande undersökning där samma personer tillfrågades igen efter två år visade att det var betydligt vanligare med sjukskrivningar i den grupp som uppvisat tecken på utmattningssyndrom jämfört med de andra svarande.

I en annan delstudie studerades sjukdomsförloppet för 200 patienter som fått vård vid specialistmottagningen mot stress inom Västra Götalandsregionen. Den visar att utmattningssyndrom ofta är en långdragen sjukdom. Efter 18 månaders behandlingstid var en tredjedel av patienterna fortfarande utmattade. Även här ser Kristina Glise betydelsen av att arbeta aktivt för att identifiera personer som är i riskzonen. Studien visade nämligen att tidig upptäckt av sjukdomen har tydlig inverkan på behandlingstiden. Ett flertal faktorer, som kön och ålder, studerades i relation till läkningstiden. Men den enda faktor som hade tydlig betydelse för tillfrisknandet var hur lång tid det tog innan patienten först sökte vård.

Enligt Kristina Glise tyder resultaten på att arbetsgivare och företagshälsovård har stora möjligheter att både förebygga att personer utvecklar utmattningssyndrom och förkorta läkningstiden för dem som blir sjuka. En metod är att använda det självskattningsinstrument som forskarna har utvecklat.

– Låt säga att det har varit en stor omorganisation. Då skulle man kunna screena alla anställda genom att skicka ut en enkät. Sedan kan företagshälsovården kalla alla som skattar sig själva som utmattade och trötta till ett samtal för att ta reda på hur allvarligt det är. Därmed kan man hitta dem man behöver hjälpa så att de inte blir sjukskrivna, och så att de får en bättre arbetsförmåga.

Även vården behöver bli bättre på att känna igen och fånga upp personer med utmattningssyndrom, menar Kristina Glise. Bland de 200 patienter som forskarna följde fanns många som tidigare hade sökt och fått vård för såväl kroppsliga som psykiska symtom.

– Det var kanske de första signalerna, menar vi. I det läget kanske man i primärvården ska fråga om stressbelastning redan innan patienterna börjat klaga över att de är utmattade. Ser man då att individen lever under för stor press kan man hjälpa dem att få ordning på det som ger symtom, innan de har fått ett utmattningssyndrom.

– Vi måste se att det är en resursbesparande insats att ta sig tid med de här personerna. Annars kommer patienterna att fortsätta återkomma gång på gång, tills de insjuknar i ett allvarligt utmattningssyndrom, säger Kristina Glise.

Fatima Grönblad

Taggar: StressPsykisk hälsa