Publicerad 30 oktober 2014

Roboten ger ett handtag på jobbet

Robotar skulle kunna utföra många fler arbetsuppgifter än i dag, men då behöver de bli betydligt mer fingerfärdiga. Forskare vid KTH ska nu studera hur robotars gripdon kan göras mer lika den mänskliga handen.

Vill du få en uppfattning om hur robotars "händer" fungerar, jämfört med människors? Prova att en morgon bara använda två fingrar och ha de övriga ihoptejpade då du gör dina vardagliga sysslor. Koka kaffe, bre smörgås, borsta tänderna, knyt skorna – det är inte lätt!

Danica Kragic Jensfelt, professor vid skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH, tar det här exemplet för att beskriva hur enkla gripdonen är på robotar som används i industrin. Hennes forskargrupp vid Centrum för Autonoma System fick nyligen 18,5 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att utveckla mer komplicerade robotar.

Den komplexa handen gör att människor kan utföra mycket mer avancerade rörelser än någon robot hittills, säger hon.

– Att konstruera händer är väldigt komplicerat. Hittills har vi bara kunnat bygga ganska enkla robotar, med gripdon som motsvarar ungefär två fingrar. Nu hoppas vi kunna förstå vad som behövs för att ge robothänder lite mer funktionalitet.

Forskarna ska bland annat studera hur människor samspelar med objekt i sin omgivning, för att få en bild av vilka fingrar och fingerkombinationer som används mest. Därefter ska de utveckla teorier och matematiska modeller som gör att det går att bygga robothänder som är tillräckligt avancerade för mer komplexa arbetsuppgifter.

Avancerade robotar skulle kunna ta över en mängd uppgifter som idag utförs av människor, eller som inte alls blir gjorda, menar Danica Kragic Jensfelt. Hon ser i princip inga tekniska begränsningar.

– För att ta en aktuell situation, skulle robotar kunna skickas in, i stället för människor, i områden där det finns ebola. De skulle kunna utföra det mesta som människor gör där, utan att bli sjuka och utan att sprida smitta. De skulle kunna användas efter kärnkraftsolyckor, som den i Japan för några år sedan, säger hon

Också i arbetslivet kan robotar utföra arbetsuppgifter som är farliga för människor, men även tråkiga jobb.

– Människor har många arbeten som är tunga för kroppen, tråkiga och inte utvecklande. Lasta av flaskor från en lastbil till exempel, varför ska människor göra det? Vi vill inte ersätta människor med robotar i alla branscher eller yrken, bara i de delar som är farliga eller tråkiga.

Byggbranschen är ett exempel där många farliga moment skulle kunna utföras av robotar, menar hon. Men då behövs mer kunskap om hur robotar ska vara konstruerade för att människor ska kunna samarbeta med dem på ett bra sätt.

– Därför ska vi också forska på vilka typer av samarbeten som är lättare att acceptera och vilka typer av robotar som människor har lättare att förstå sig på.

Danica Kragic Jensfelt ser inte några större risker med ökad användning av avancerade robotar, till exempel att människoliknande robotar skulle ta över allt fler roller i våra liv, som i tv-serien Äkta människor. Tanken är inte att robotar i exempelvis vården skulle ersätta människor helt, så att man förlorar den mänskliga kontakten, säger hon.

– Men man måste vara realistisk. Det kommer att vara svårt att hitta människor till alla uppgifter i vården, när vi nu lever längre. Med robotar för vissa uppgifter, skulle vi kunna behålla eller öka antalet personer som kan jobba direkt med andra människor, där det är viktigt.

Margareta Edling

Taggar: Verktyg och produkter