Person som svetsar

Publicerad 21 november 2014

Så farlig är svetsröken

Så mycket som var tredje svetsare har förhöjd halt av mangan i blodet. Ett nytt forskningsprojekt visar hur det skadliga ämnet når hjärnan via svetsröken.

Att andas in stora mängder mangan kan skada nervsystemet. Det visar flera tidigare forskningsstudier. En utsatt yrkesgrupp är svetsare som andas in svetsrök när de jobbar. Nu har ett flertal olika mätningar gjorts i en studie för att se hur risken för skador kan minskas.

– I studien har forskarna undersökt i vilka kemiska föreningar som manganet ingår och hur lättlösliga de är i kroppen. Dessutom har man undersökt hur mangan från inandad svetsrök transporteras i blodet, säger Göran Lidén, docent och projektledare för forskningsprojektet Speciering av manganföreningar i svetsrök och svetsares blodplasma.

De tio vanligaste svetsmetoderna i Sverige har studerats. Sedan har exponeringen av mangan mätts bland 75 svetsare. Det visar att manganets fördelning i blodet skiljer sig tydligt bland de svetsare som använt två av svetsmetoderna. De som använt dessa svetsmetoder har dessutom högre halter av mangan från kemiska föreningar som misstänks kunna passera hjärnans skyddsbarriärer.

– Detta resultat beror inte på halten mangan i svetsröken, utan förmodligen på i vilka kemiska föreningar manganet ingår och dess löslighet. Forskarna har dock inte undersökt om psykomotoriken och kognitionen för svetsarna har försämrats för de svetsare som använder dessa metoder, säger Göran Lidén.

Kroppen har ett utvecklat reglersystem för att ta upp så mycket mangan som den behöver. Men för att minska risken för att utsättas för manganföreningar vid svetsning används skyddsutrustning. Främst visir med filtrerad fläktmatad luft. Att använda punktutsug minskar också riskerna för svetsare som lyfter på visiret och utsätts för exponering av svetsrök från arbetskamraterna.

Projektet har huvudsakligen finansierats av AFA Försäkring. Forskarna har nu sökt nya medel från AFA och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, för att tydligare kunna se vilka svetsmetoder som innebär störst risk för hälsan. I studierna medverkar Arbets- och miljömedicin i Örebro, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Framöver deltar även Linköpings universitet och Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.

Peter Rehnfeldt

Taggar: Kemikalier