Publicerad 18 november 2015

Hot och våld har normaliserats

Hot och våld

Kön, etnicitet, ålder och social tillhörighet – allt kan spela roll för risken att utsättas för hot och våld på jobbet. Det visar en rapport om arbetsplatsrelaterat våld inom skola och hemtjänst i Stockholm, Göteborg och Uppsala.

Paulina de los Reyes är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten "Rädd på jobbet? – genus, hot och våld i arbetslivet". Utgångspunkten för rapporten är att hot och våld på jobbet har ökat under 2000-talet, enligt statistik från Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring, och att yrken inom vård- och omsorg, skola, förskola och socialtjänst är särskilt utsatta. Det är dessutom yrken där många kvinnor och utlandsfödda arbetar. Men resultaten från studierna pekar på att riskerna att utsättas för hot och våld har med flera olika faktorer att göra – inte bara kön.

– Vi får inte bara stirra oss blinda på kön, eftersom det vi ser är att kön samverkar även med andra saker när det gäller att skapa utsatthet. Det handlar även om våra föreställningar om etnicitet, klass och ålder, säger Paulina de los Reyes.

Och de föreställningar som Paulina de los Reyes pekar på är alltså de ofta omedvetna tankar vi har om till exempel vilka egenskaper en kvinna, en man, en ung person eller en person med utländsk bakgrund har, och hur vi behandlar varandra utifrån dessa föreställningar. Det kan till exempel ta sig uttryck i att en kvinnlig förskollärare med utländsk bakgrund löper större risk att bli utskälld av föräldrar på dagis än en manlig förskollärare. Men det handlar även om att till exempel kvinnor i mindre utsträckning säger ifrån om de utsätts för hot eller kränkningar. Paulina de los Reyes beskriver det som att våldet normaliseras.

– Man förutsätter att det här är saker man ska man tåla, att det ingår i jobbet. Men det handlar faktiskt om arbetsmiljö. Det är inte saker man ska tåla.

Därför är det viktigt att arbetsgivarna behandlar de här frågorna som arbetsmiljöfrågor och inte som förutsättningar i jobbet som är oundvikliga och som individerna själva ska hantera. Samtidigt är skolan och hemtjänsten, enligt Paulina de los Reyes, också områden som påverkats av ekonomiska neddragningar och där antalet tillfälliga anställningar ökat.

– Jag pratar ogärna om kausalitet, eftersom vi ser att det här inte är en fråga som handlar om sjuka förövare och utsatta människor. Men vi vill få kunskap om vilka riskmoment som finns i arbetet och självklart är jakten på tid ett sådant. Det vi också ser att de här grupperna har väldigt små marginaler att kunna påverka, vilket gör att den utsatthet som finns inte riktigt hanteras utan istället tenderar att normaliseras.

Men det finns lösningar, anser Paulina de los Reyes. Ett sätt är att skapa strukturer som förebygger hot och våld, att ta fram tydliga policies om hur hot och våld ska hanteras och att ge tid för att diskutera de här frågorna. Dessutom behöver medvetenheten öka om att de ojämlikheter som finns i samhället även avspeglas på arbetsplatsen.

– Vi kan inte utgå från att när vi kommer till arbetet så är allt neutralt, för så är det inte. Det är istället viktigt att vara uppmärksam på de stereotyper vi har, säger hon.

Fakta om studien

I studien "Rädd på jobbet? – genus, hot och våld i arbetslivet" analyseras fall av arbetsplatsvåld inom skola och hemtjänst. Resultaten visar att kön, klass, etnicitet och ålder påverkar risken att utsättas för våld på jobbet. Forskarna har även samlat in åtgärdsprogram, verksamhetsberättelser och statistik över anmälningar om hot och våld. Studien är finansierad av AFA Försäkring.

Taggar: Hot och våld