Vårdpersonal i skyddsutrustning under Ebolaepidimin i

Publicerad 21 oktober 2015

När jorden blir varmare ökar riskerna

Klimat

Den globala uppvärmningen har stor inverkan på arbetsförhållandena, framför allt för dem som jobbar utomhus. Förutom att det i många länder periodvis blir omöjligt att jobba under dygnets varmaste timmar finns en rad hälso- och olycksrisker förknippade med klimatförändringarna.

 förra året kallade arbetare för ”klimatets kanariefåglar” med syftning på hur fåglarna användes som varningssystem för farliga gaser i brittiska kolgruvor under 1900-talet. Ett exempel som lyftes fram är de arbetare som jobbar på sockerrörsplantager i Centralamerika. Där har över 20 000 arbetare dött av kronisk njursjukdom, troligen orsakad av att de utsatts för extrema temperaturer och bekämpningsmedel.

I takt med att klimatet förändras kan både förekomsten och följderna av redan kända risker inom arbetslivet öka samtidigt som nya arbetsmiljöproblem uppstår. Störst fokus är det på hur värmeböljor påverkar människors hälsa.

Karin Lundgren Kownacki

– Tittar man på epidemiologiska studier kan man se ett samband mellan utomhustemperatur och dödsfall, men det varierar beroende på var du är i världen, säger Karin Lundgren-Kownacki som forskar om termisk miljö vid Lunds tekniska högskola. 

I Stockholm är dödligheten lägst vid 11–12 grader medan den optimala medeltemperaturen i London är 20 grader och Aten 25 grader. När kvicksilvret rusar uppåt ökar antalet dödsfall vilket skedde under värmeböljan i Frankrike 2003 då omkring 15 000 personer omkom, främst äldre och sjuka.

Men hur man upplever värmen hänger inte bara på temperaturen utan beror också på luftfuktigheten, solstrålningen och vindhastigheten. Det är också i tropiska och subtropiska länder, där det redan i dag är varmt och fuktigt, som människor riskerar att drabbas värst av den globala uppvärmningen. Det gäller inte minst inom jordbruk och byggbranschen.

– I varma länder som södra Indien, Bangladesh och Kambodja är det redan nu så hett att det inte går att jobba fysiskt hårt vid de högsta temperaturerna på eftermiddagarna. När det sedan blir klimatförändringar ovanpå det kommer folks möjlighet att jobba fysiskt att gå ner ytterligare, säger professor Tord Kjellström på telefon från Nya Zeeland där han forskar om den globala uppvärmningens effekter på hälsa och produktivitet.

Värmen får hjärnan att sakta ner och man blir mentalt trött och mindre fokuserad. När kroppstemperaturen stiger drabbas man av yrsel och utmattning och risken för värmeslag och hjärtinfarkt stiger. För att kyla ner kroppen svettas man intensivt men vid hög luftfuktighet upphör avdunstningen, vilket höjer kroppstemperaturen till direkt hälsofarlig nivå. 

I Sverige är vi inte vana vid värmeböljor och det finns inte heller några föreskrifter om maxtemperatur på en arbetsplats eller nationella beredskapsplaner för att parera värmen. I Sydostasien, Indien och andra varma områden har man däremot lång erfarenhet av perioder med höga temperaturer och anpassar arbetstakten därefter eller låter arbetet ligger nere under dygnets varmaste timmar.

Med minskad arbetstid påverkas också produktionen. En studie visar att globalt kommer produktiviteten att minska med 20 procent i slutet av århundradet på grund av klimatförändringarna.

– Det finns rapporter som säger att det kommer att bli den mest kostsamma aspekten av klimatförändringarna på samhället. Det kommer att kosta otroligt mycket pengar, framför allt i länder som redan i dag är väldigt varma, säger Karin Lundgren-Kownacki.

En möjlighet skulle kunna vara att förlägga mer av arbetet på kvällar och nätter. Men den möjligheten begränsas av mörkret och att det är svårt att tillhandahålla belysning, till exempel på byggen. Dessutom kan det vara varmt, upp till 30-35 grader, även på nätterna.

Mer än hälften av arbetskraften i världen jobbar utomhus, framför allt inom jordbrukssektorn och bygg- och tillverkningsindustrin. Även på många arbetsplatser inomhus riskerar arbetstagarna att få problem med värmen, till exempel i restaurangkök, bagerier och tvätterier.

– Men hettaproblem på ännu bredare front är vanliga i fabriker i tropiska länder. Många tror att fabriksarbetare i Indien, Bangladesh och Kambodja har luftkonditionering under den heta tiden på året, men det har inte de flesta, säger Tord Kjellström.

Han har själv besökt arbetsplatser i Asien och Centralamerika och observerat problemet, bland annat i en skofabrik i Vietnam där de drygt 2 000 kvinnliga arbetarna tvingades att jobba tolv i stället för tio timmar per dag under den heta perioden, utan att få mer betalt. Miljontals textilarbetare jobbar också i fabriker som saknar luftkonditionering och svimningsanfall är inte ovanligt.

– Det verkar inte finnas särskilt stort intresse för det här trots att de företag som producerar för de stora klädföretagen säkerligen skulle kunna göra arbetsmiljön hälsosammare och samtidigt förbättra sin produktivitet genom att tillhandahålla vettiga system för nedkylning så att folk inte måste jobba i 40–45 graders värme.

En teknisk lösning som Tord Kjellström framhåller är att använda solenergi för att driva luftkonditioneringsanläggningar i fabrikerna. Tillsammans med Karin Lundgren-Kownacki har han gjort beräkningar som visar att om man har solpaneler på taket i en envåningsbyggnad i till exempel Bangkok skulle det ge tillräckligt med energi för att kyla ner hela lokalen året runt.

Stadsutveckling och utformningen av byggnader blir också allt viktigare för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringarna. I Sverige har forskare vid Göteborgs universitet studerat hur man kan anpassa städer till klimatrelaterade risker.

Sofia Thorsson

– Vi har bland annat tittat på hur man kan få in mer vegetation i staden. En fördel med vegetationen är att den kan sänka lufttemperaturen såväl dagtid som nattetid. Och kan man sänka utomhustemperaturen kan man också sänka inomhustemperaturen, säger Sofia Thorsson på Institutionen för geovetenskaper.

Med ett varmare och torrare klimat riskerar också luftföroreningarna i städerna att bli mer långlivade. För dem som jobbar utomhus ökar risken att drabbas av bland annat astma, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och cancer.

– Det finns en kombination av hetta och hur vi påverkas av luftföroreningar. Med högre värmestress reagerar kroppen genom att andas snabbare och den största upptagningsvägen för luftföroreningar är ju genom inandningsluften, säger Christina Isaxon, aerosolforskare vid Lunds universitet. 

Samtidigt förväntas halterna av hälsofarligt marknära ozon öka. Redan i dag orsakar smogen, som bildas när s

Christina Isaxon

olljusets reagerar på bland annat bilavgaser, luftvägssjukdomar och förtida dödsfall. Problemet är störst i megastäder som är omgivna av berg och där värmen lägger sig som ett lock över städerna, som i Los Angeles och Mexiko city.

Hur mycket medeltemperaturen på jorden kommer att öka är fortfarande oklart, men att den kommer att öka är 99 procent säkert enligt FN:s klimatpanel IPCC. I fyra olika scenarier har IPCC räknat med att medeltemperaturen kommer att stiga med som mest 4,8 grader fram till år 2100. Avgörande för temperaturförändringarna är hur mycket det går att minska de globala utsläppen av växthusgaser.

– Den osäkraste biten är hur samhället kommer att utvecklas i framtiden. Det handlar bland annat om teknikutveckling och sociala och ekonomiska faktorer, säger Karin Lundgren-Kownacki.

Ett varmare klimat med mildare vintrar påverkar även växtlighet och djurliv, något som kommer att få följder för arbetsförhållandena. Det gäller inte minst för allergiker eftersom pollensäsongen blir allt långvarigare. Parasiter, myggor och fästingar trivs också i varmare klimat vilket ökar risken för vatten- och insektsburna sjukdomar, bland annat inom jord- och skogsbruk och fiske.

Förutom värmeböljor lär det bli vanligare med extrema väderhändelser med kraftiga stormar, skyfall, köldknäppar och torka. Bränder i skog och mark, översvämningar och jordskred orsakar redan dödsfall och stor förödelse på byggnader och infrastruktur varje år. Brandmän, akutsjukvårdare, elmontörer och skogsarbetare är några yrkesgrupper som kommer att utsättas för svåra och riskfyllda arbetsförhållanden som en följd av extremvädret.

För att förebygga riskerna i arbetslivet behövs bland annat meteorologiska varningssystem. Förra året började SMHI med klass 1 och klass-2 varningar i sina prognoser vid värmeböljor. För att hjälpa astmatiker och andra känsliga personer publiceras också prognoser av marknära ozon på myndighetens hemsida.

Men det behövs också bättre internationella riktlinjer för arbete vid höga temperaturer och mer forskning om riskgrupper, nya risker och hur riskerna kan förebyggas. Några sådana föresatser finns, bland annat genom ett nytt projekt i EU för att skydda arbetare mot hetta. Men det saknas globala initiativ, bland annat från Internationella arbetsorganisationen ILO, och det går ut över dem som jobbar i tropiska länder, anser Tord Kjellström.

– Det finns tyvärr inte i dagsläget någon organisation som drar samman de här tåtarna när det gäller klimatförändringarnas effekter på arbetande människor, säger han.

 

 

fakta tips för arbete i värme

Hög temperatur påverkar arbetsförmågan. Uppmärksamhet och omdöme försämras och olycksfallsrisken ökar. Humöret påverkas av värmebelastningen på samma sätt som av annan stress. Människor är olika känsliga för värme. Personer med hjärt-kärlsjukdom, njurbesvär eller kraftig övervikt är extra känsliga.

Tips på skyddsåtgärder vid arbete i höga temperaturer:

Inomhus:

  • Begränsa solljuset genom att avskärma. Utvändigt placerade persienner och markiser ger bäst skydd.
  • Använd bordsfläktar.
  •  Drick mycket vatten. Helst innan du känner törst eftersom törsten inte ger tillräcklig information om hur mycket vätska som måste ersättas.
  • Vädra.
  • Avskärma eller flytta värmegivande maskiner.
  •  Stäng av onödiga värmekällor.
  •  Kör ventilation nattetid.

Utomhus:

  •    Anpassa arbetsuppgifterna tillfälligt så att de blir mindre fysiskt krävande.
  •    Se till att det finns tillgång till skugga.
  •    Ta längre pauser.
  •    Använd så svala kläder som möjligt.
  •    Använd huvudbonad.
  •    Förskjut om möjligt arbetstiden under dagen.
  •    Drick mycket vatten.
  •    Undvik alkohol, kaffe och te som ökar uttorkningen.
  •    Salttabletter kan vara bra. Svettas man mycket kan man få brist på natriumklorid som kan leda till kramp och i allvarligare fall död.

Källa: Arbetsmiljöverket

 

visste du att  Kroppen kan tränas att tåla värme

Det går att vänja kroppen vid värme. Redan efter några dagars vistelse i värme påbörjas en värmeacklimatisering. Det är en anpassning av kroppens funktioner som innebär att vi börjar svettas snabbare. Även regleringen av blodcirkulationen förbättras. Acklimatiseringen tar mellan 8 och 10 dagar. Genom att värmeträna kroppen kan vi klara högre temperaturer. Men efter ett avbrott, till exempel semester, behöver kroppen värmetränas på nytt.

Taggar: InternationelltSäkerhet