Publicerad 16 april 2015

Så jobbar en kommunikativ organisation

Hur fungerar organisationers strategiska kommunikation i praktiken? Och vad är egentligen en kommunikativ organisation? De ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på.  

Det råder en kommunikationsboom i samhället. Alla företag och organisationer vill vårda sina varumärken och mycket pengar läggs på att förbättra kontakten med kunder och medborgare. Att vara en kommunikativ organisation är eftersträvansvärt, men vad en kommunikativ organisation egentligen är, är det egentligen ingen som vet. Det säger Charlotte Simonsson, prefekt vid Lunds universitet och en av forskarna i projektet.

– Det har funnits väldigt lite forskning som explicit utgår från begreppet kommunikativa organisationer, och det finns egentligen ingen tydlig definition eller tydliga kriterier för vad det är. Det blir ofta vaga definitioner som att det är en organisation som är bra på att kommunicera både utåt och inåt. Och det säger inte så mycket.

Forskningen kring kommunikation i organisationer har fram till i dag dessutom främst handlat om ta reda på hur kommunikationen ”bör” vara. Och enligt branschorganisationen Sveriges kommunikatörers vision behöver både chefer och medarbetare ta ansvar för kommunikationen – det är inte bara en specialistfunktions ansvar. Men hur fungerar det i praktiken? Det vill forskarna ta reda på.

– Vi vill veta hur det ser ut i verkligheten, istället för att hamna i en rad idealmodeller. Vi vill stanna upp och ta reda på om vi jobbar på rätt sätt och prioriterar rätt saker. Ett sätt är att undersöka hur olika gruppers syn på frågan skiljer sig åt. Hur ser chefer, medarbetare och kommunikatörer på kommunikationsansvar och hur tycker de kommunikationen fungerar?

Projektet vill även undersöka värdet av olika kommunikationsinsatser. Det är lätt att säga att saker ska lösas med mer kommunikation, men kan det göra att andra problem missas?

– Om man upplever klagomål från kunder, patienter eller brukare, kan man tolka det som att man måste bli bättre på bemötande, fast det kanske handlar om att man inte har tillräckligt med resurser för att göra sitt jobb. Att skicka medarbetarna på kurs i bemötande löser i så fall inte problemen, då blir det bara kosmetika, säger Charlotte Simonsson.

Fakta om projektet

Projektet är en fortsättning på det stora forskningsprojekt som avslutades 2008 i ett samarbete mellan Sveriges Kommunikatörer och Handelshögskolan, kallat Verksamhetsnyttig information och kommunikation. Medverkande forskare är Mats Heide, Jesper Falkheimer, Sara von Platen, Howard Nothaft och Charlotte Simonsson. Deltagande organisationer är Eon, NCC, PostNord, Västra Götalandsregionen, Stockholms stad, Malmö stad, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Länsstyrelsen i Västernorrland och Polismyndigheten. Det finns fortfarande plats för två företag i projektet. Projektet stöttas finansiellt av Sveriges Kommunikatörer och de deltagande organisationerna.

Taggar: Kompetens