Elever räcker upp handen i klassrum

Publicerad 15 maj 2014

Ny studie om arbetsglädje i skolan

Läraryrket beskrivs ofta negativt i medierna och så sent som igår kom resultatet av en inspektion i skolan som visade på allvarliga brister. Men vilka faktorer är det egentligen som skapar arbetsglädje och gör att lärare trivs på jobbet? Det har läraren och forskaren Anna-Carin Bredmar vid Göteborgs universitet, försökt ta reda på.

Arbetsglädje är ett vitt begrepp, och enligt resultaten i Anna-Carin Bredmars avhandling också en fundamental del av en lärares jobb. Men arbetsglädjen handlar inte bara om att ha roligt, den består snarare en känsla av att bli upptagen av jobbet, fast på ett positivt sätt, enligt de intervjuade.

– När det är som bäst lever man med jobbet. Då kan även situationer med familj och vänner ge inspiration till jobbet, och det som händer i skolan kan ge inspiration till familjelivet. Den här känslan är väldigt stark i de intervjuades berättelser, säger hon.

Arbetsglädjen uppstår framför allt i situationer som upplevs som meningsfulla; i känslan av att vara närvarande, att få möta elever både i sorg och glädje, att arbeta dynamiskt och att kunna hantera oförutsägbarheter. Men även rytmen i lärarjobbet bidrar till att göra det roligt. Hög intensitet under lektioner varvas med pauser där det är viktigt att få pusta ut och reflektera. Då blir även vilan en glädje.

– Det är få yrken där det händer så mycket, det är ett jobb med hög intensitet som är kul men också väldigt energikrävande. Och man orkar ofta inte hur länge som helst.

Och eftersom lärarjobbets speciella rytm upplevs som viktig, ses uppstyckningen av jobbet i många olika administrativa sysslor som något negativt.

– En av lärarna beskriver fragmenteringen som att det blir som post it-lappar som bara läggs ovanpå varandra, som till slut skymmer sikten för det meningsfulla och väsentliga i arbetet.

En annan speciell aspekt av jobbet är att läraren är helt beroende av direkt respons från eleverna. Och lärare som inte får gensvar blir trötta lärare. Därför gäller att kunna känna av stämningar, ha en emotionell lyhördhet och att utveckla den till en yrkesskicklighet. Vilket också blir en del av glädjen i jobbet och som samtidigt bidrar till kvaliteten, enligt de intervjuade.

– De menar att de gör ett så mycket bättre jobb om de känner lust i arbetet. Då går det att hantera det som är oförutsägbart, för då kan man ha en öppen hållning. Men det är svårt om man är jagad stressad, då upplevs alla oförutsägbarheter som hot istället, säger hon.

Anna-Carin Bredmar tycker att diskussionen om skolan allt för ensidigt fokuserar på kunskaper och struktur, samtidigt som lärares entusiasm inför sitt jobb och den emotionella kompetensen sällan lyfts fram vare sig i utbildningar eller i samhällsdebatten.

– Jag har respekt för att det finns saker som är bekymmersamma men vi måste också ta fasta på det som är bra. Om vi bara fokuserar på bekymmer går vi i stå. Och vi måste visa yrkets attraktionskraft och den entusiasm och det engagemang lärarna känner för sitt arbete. Den här studien visar att förnuft och känsla hänger ihop och att dessa måste få samspela. Det räcker inte med bara det ena eller det andra. Det är betydelsefullt för lärarna att både få känna och vara rationella, säger hon.

Fakta

Avhandlingen Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet bygger på intervjuer med 19 lärare om deras upplevelse av arbetsglädje. Avhandlingen las fram vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Läs mer:  http://hdl.handle.net/2077/35247

Carin Hedström

Taggar: ArbetsklimatMå bra