Publicerad 20 november 2014

Stora variationer i antalet sjukskrivningar

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna störst variation i antalet sjukskrivningar. Det går inte att förklara med förändringar i folkhälsan eftersom den inte förändrats nämnvärt de senaste decennierna, enligt en ny rapport från Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt över tid. När den var som högst i slutet av 1980-talet var den tre gånger så hög som i dag. Enligt Försäkringskassans rapport finns det flera samverkande faktorer som förklarar de stora variationerna.

Exempelvis har ekonomiska incitament, som nivån på ersättningen vid sjukfrånvaro, betydelse liksom regelförändringar i sjukförsäkringssystemet. Införandet av rehabiliteringskedjan samt ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd som bidrog till mer enhetliga bedömningar har haft en positiv effekt, enligt rapportförfattarna. 2003 var sjukskrivningarna rekordhöga för att därefter minska till mycket låga nivåer.

Vi har ett historiskt läge med ovanligt låg sjukfrånvaro och ovanligt få nybeviljade sjukfall. I ett sådant läge gäller det att inte sitta och vänta till sjukfrånvaron ökar igen utan ta chansen och satsa resurser på att försöka förstå vad ohälsan beror på. På arbetsplatsen gäller det att jobba förebyggande samt försöka få tillbaka folk i arbete igen, sa Peje Bengtsson, utredare på Försäkringskassan, när han presenterade rapporten på ett seminarium arrangerat av AFA Försäkring.

Men även om själva regelverket har betydelse har sjukfrånvaron varierat mycket även i perioder när det inte skett några större regelförändringar.

Vi kan konstatera att den psykosociala arbetsmiljön och balansen mellan krav, kontroll och stöd i arbetet påverkar sjukfrånvaron, sa Patric Tirmén, utredare på Försäkringskassan.

Efter 2010 har sjukfrånvaron åter ökat något. Det förklarar rapportförfattarna delvis genom att fler stannar kvar i sjukskrivning istället för att flyttas över till sjukersättning. Framförallt är det de psykiska diagnoserna som ökar. Varför det är så ger rapporten inget entydigt svar på.

Till rapporten

Marianne Zetterblom

Taggar: Arbetsolyckor och arbetsskadorRehabiliteringPsykisk hälsa