Publicerad 23 februari 2015

Brister i avtal med företagshälsovården

Avtal med företagshälsovården tecknas slentrianmässigt utan att arbetsgivarna är på det klara med syftet och vilka de långsiktiga målen är. Det menar forskare som tittat närmare på avtal från både privat och offentlig verksamhet.

Mycket tyder på att arbetsgivarna ser företagshälsovården mer som goodwill gentemot medarbetarna än som en värdefull resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det här gör att avtalen sällan stimulerar till ett samarbete för hälsosammare arbetsplatser, menar professor Magnus Svartengren på Arbetsmiljöverket.

Tillsammans med en grupp forskare har han granskat 26 avtal mellan arbetsgivare och företagshälsovården.

– En mycket stor andel av arbetsgivarna vill ha goda relationer med sina medarbetare, och då skriver man avtal med till exempel företagshälsovården för att ha tillgång till den när behov uppstår. Men vi anser att det mest naturliga vore att samarbetets nivå istället grundade sig i den behovsanalys som framkommit genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Även reglerna för upphandling kan vara en orsak till att avtalen blir allmänt utformade och att många arbetsgivarna därmed tvingas välja det lägsta priset, om de inte gjort det strategiska förarbetet.

– Vi menar att avtalen skulle kunna utformas utifrån ett förebyggande och långsiktigt förhållningssätt. I dag förs det ingen dialog utifrån vilka problem och behov som det finns på de olika arbetsplatserna.

I rapporten pekar forskarna på att företagshälsovården skulle kunna vara behjälpliga vid riskbedömningar och utgöra en expertfunktion vad avser gällande lagstiftning och andra regler. Men sen kan företagshälsovården även användas för utbildning av till exempel första linjens chefer om hur de bör samverka och hur de ska värdera signaler från anställda.– Vår slutsats är att både arbetsgivarna och företagshälsovården betydligt bättre skulle kunna formulera mål och arbetssätt, säger Magnus Svartengren.

Peter Fredriksson

Taggar: Arbetsmiljöarbete