Publicerad 27 april 2015

Hälsoarbetet blev en del av vardagen

Hälsofrämjande

Ett sätt att få hälsofrämjande insatser att bli varaktiga över tid är att använda sig av den struktur som redan finns på arbetsplatsen för att jobba med hälsa och arbetsmiljö. Det visar en ny forskningsstudie.

För sex år sedan träffades Ulrica von Thiele Schwarz, forskare vid Karolinska Institutet och Anna Berg, hälso- och arbetsmiljösamordnare på lasarettet i Enköping, för första gången. De diskuterade bland annat hur man kan få hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen att bli bestående och inte bara punktinsatser som är beroende av att en eller några eldsjälar driver på. Det var upprinnelsen till ett interventionsprojekt där hälsofrämjande insatser integrerades i lasarettets befintliga arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling enligt Lean.Ulrica von Thiele Schwarz

– En fråga som gnagde i mig då var att när jag träffade olika verksamhetschefer sa de ofta; visst får ni jobba med hälsofrämjande insatser, bara det inte påverkar verksamheten. Men vad är poängen då, det ska ju påverka, sa Ulrica von Thiele Schwarz, när hon nyligen presenterade projektet på ett seminarium arrangerat av AFA Försäkring.

På lasarettet i Enköping jobbade man redan med ständiga förbättringar där alla medarbetare var delaktiga. De använde en del av Lean-filosofin som kallas Kaizen. Rent praktiskt innebar det att alla brister och förbättringsförslag dokumenterades på särskilda Kaizen-lappar som sedan följdes upp.

– Vi frågade oss om man skulle kunna använda Kaizen även när det gällde hälsa och arbetsmiljö. Till exempel tänkte vi att Kaizen skulle kunna användas vid skyddsronder som ett sätt att dokumentera brister istället för att vi upprättade en handlingsplan som hamnade på en hylla, sa Anna Berg.

Träning på arbetstid, debriefing för personal inom akutvården och ett ökat fokus på psykosocial arbetsmiljö var några av de hälsofrämjande insatser som gjordes under projektet. Men den viktigaste insatsen var kanske att hälsa och arbetsmiljö integrerades i kvalitetsarbetet och togs upp i alla forum där verksamhetsutveckling diskuterades. Hälften av medarbetarna på lasaretten uppmanades att jobba på det nya sättet och den andra hälften jobbade på som vanligt. Detta för att forskarna skulle kunna jämföra resultatet mot en kontrollgrupp.
Resultatet av det nya arbetssättet har varit positivt. Båda grupperna jobbade i ungefär lika stor utsträckning med fysiska arbetsmiljöfrågor, men i den grupp som integrerade hälsa i Kaizen fick den psykosociala arbetsmiljö betydligt större fokus. I den gruppen fanns också ett högre engagemang i hälsofrågor, de kände sig mer delaktiga i arbetet och de blev medvetna om hur hälsa och arbete hänger ihop. De upplevde också större stöd från sina chefer. Men kanske viktigast av allt. Det hälsofrämjande arbetet på lasarettet har fortsatt efter projektets slut.

– Vi var väldigt noga med att säga att detta inte var vårt projekt som forskare utan personalens projekt. Det tror jag har varit viktigt. Sen finns det en poäng i att använda den befintliga strukturen på arbetsplatsen för att främja hälsa så som vi gjorde. Då kan det bli bestående, sa Ulrica von Thiele Schwarz.
Projektet finansierades av AFA Försäkring.

Marianne Zetterblom Marianne Zetterblom Marianne Zetterblom

Marianne Zetterblom Marianne Zetterblom Chefredaktör och ansvarig utgivare 08-402 02 52

Taggar: ArbetsmiljöarbeteMå bra