Publicerad 25 mars 2015

Kraftig ökning av psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa

I mitten av 2000-talet minskade antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Men sedan några år tillbaka har trenden vänt och det är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Forskning visar att yrke och arbetsmiljö påverkar risken att drabbas.

Det är inte bara sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa som ökar, men de är de sjukfall som ökat mest. Försäkringskassans senaste statistik är från tredje kvartalet 2014. Den visar att av alla sjukfall så hade 41 procent av kvinnorna och drygt 30 procent bland männen en psykisk diagnos. Jämfört med 2005 är det en ökning med drygt tio procentenheter bland kvinnorna och närmare åtta bland männen. Psykisk ohälsa är den dominerande orsaken till sjukskrivning. Den svarade för 37,6 procent av alla sjukskrivningar 2014. Näst största grupp är sjukdomar i muskel och skelett som stod för 21,6 procent av sjukskrivningarna samma år.

Det är flera som på senare år granskat den psykiska ohälsan. AFA Försäkring kom 2013 med en rapport där man tittat på långa sjukskrivningar (över 90 dagar) på grund av psykisk ohälsa. Där framkom tydligt att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.

Även om man tar med kortare sjukskrivningar ser mönstret likadant ut. Kvinnor löper generellt större risk att drabbas av sjukdom än män och även när det gäller psykisk ohälsa är risken något högre. Enligt Försäkringskassan är risken 28 procents högre för kvinnor jämfört med män.

Över tid har det varit samma diagnoser som dominerat när det gäller sjukskrivningarna relaterade till psykisk ohälsa. Drygt nio av tio finns inom kategorierna ångestsyndrom och förstämningssyndrom och i dessa kategorier är det i sin tur två diagnoser som sticker ut; anpassningsstörning och reaktion på svår stress som bland annat rymmer utmattningsdepression och diagnosen depressiv episod. De stod för cirka 40 respektive 30 procent av sjukskrivningarna.

Sjukskrivningar till följd av psykiska diagnoser varar i regel också längre än andra sjukskrivningar och skillnaden är ganska stor. Försäkringskassans uppgifter visar att medianlängden på en sjukskrivning, om man tittar på samtliga sjukfall, är 43 dagar medan medianlängden för dem med psykisk diagnos är 75 dagar.

Psykisk ohälsa skiljer sig från övrig sjukdom när det gäller åldersaspekten. Generellt ökar risken att bli sjuk med stigande ålder. Men när det gäller psykisk sjukdom är risken störst mellan 30-39 år och mönstret är lika för både män och kvinnor.
Var man bor har betydelse för hälsan. I storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö är risken störst att drabbas av ohälsa. På regional nivå sticker Västra Götaland ut, här är det sju procents högre risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med landet i genomsnitt. Det kan bero på skillnad i vårdtraditioner och tillgång till psykiatrisk vård samt högre arbetslöshet och riskbruk av alkohol.

Vad man arbetar med spelar också roll. De som arbetar inom så kallade kontaktyrken löper större risk. Med kontaktyrken menas yrken där man ofta möter människor i utsatta situationer som inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, behandlingsassistenter eller präster. Men också yrken som lärare ligger högt upp. Kontaktyrken ska granskas närmare av AFA Försäkring.

– Vi kommer i höst med en rapport speciellt inriktad på psykisk ohälsa i kontaktyrken, säger analytikern Anna Weigelt.Anna Weigelt, analytiker AFA Försäkring

Att arbetsmiljön har betydelse för risken drabbas av psykisk ohälsa är känt och vetenskapligt belagt. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) gjorde förra året en genomgång av forskningen när det gäller samband mellan faktorer i arbetsmiljön och symtom på depression respektive symtom på utmattningssyndrom. Där konstateras bland annat känslan av att kunna påverka sitt arbete, att ha kontroll och uppleva att man blir rättvist behandlad har betydelse. Orimliga krav, bristande medmänskligt stöd eller för liten belöning för utfört arbete i förhållande till prestationen, är faktorer som ökar risken. Med likartade arbetsvillkor jämnas risken ut och det syns ingen skillnad mellan kvinnor och män.

Det finns alltså mycket kunskap om sambanden mellan arbetsmiljö och risken för att utveckla symtom för depression och utmattningssyndrom. SBU rekommenderar att forskningen framöver borde rikta in sig på att studera vilka effekter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser har på den här typen av ohälsa.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö skulle ha presenterats i vår men har blivit försenad och målet är att den ska beslutas i september. Anledningen till fördröjningen är de många synpunkter som kom in när förslaget sändes ut på remiss. Enligt det förslag som gick ut i höstas ska föreskriften innehålla regler om arbetsbelastning, arbetstider, konflikter och kränkande särbehandling. 

Så säger lagen psykisk ohälsa

I arbetsmiljölagens 2 kap 1§ som handlar om hur arbetsmiljön bör se ut sägs bland annat att:

  • Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur.
  • Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar fysiskt och psykiskt.

Taggar: Psykisk hälsa