Publicerad 4 december 2015

Så kan stressen förebyggas

Stress

Stressen på jobbet ökar, men det förebyggande arbetet hänger inte med. Balansen mellan krav och resurser är en nyckelfråga.

Stress i sig behöver inte vara farligt. De flesta klarar att jobba intensivt en begränsad tid. Men om den pressande arbetssituationen varar länge och vi inte får möjlighet att återhämta oss, kan stressen bli en allvarlig risk.

Psykisk ohälsa, dit stressreaktionerna räknas, är den orsak till sjukskrivning som ökar mest. Det är den vanligaste förklaringen till längre sjukfrånvaro, vid sidan av belastningsskador. Allt fler kopplar också själva ihop sina besvär med sociala eller organisatoriska förhållanden på jobbet. Var tredje arbetsskadeanmälan till Arbetsmiljöverket tar upp sådana faktorer. Ökningen är över 70 procent på fem år.

Britt-Marie Henriksson– Arbetsgivarna behöver börja jobba systematiskt med de risker i arbetet som genererar psykisk ohälsa, på samma sätt som man arbetar med exempelvis fysisk belastning, säger Britt-Marie Henriksson, Arbetsmiljöverket.

Hon var projektledare för de inspektioner av arbetsrelaterad stress som verket gjorde inom en tvåårig EU-kampanj. I år granskades 1 600 arbetsplatser i olika branscher. Över hälften fick påpekanden om brister, främst när det gällde att undersöka och riskbedöma.

Resultatet är oroväckande, anser Britt-Marie Henriksson.

I vår börjar nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. De tar upp arbetsbelastning, arbetstid och även kränkande särbehandling (som den här artikeln inte handlar om). Föreskrifterna säger tydligt att arbetsgivaren ska se till att arbetsbelastningen inte blir ohälsosam. Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetsgivaren ska göra det som behövs för att motverka att arbetstiderna, till exempel skift- eller nattarbete, leder till ohälsa.

Så hur gör man då, i praktiken?

Systematiken är densamma som i andra arbetsmiljöfrågor, betonar experterna: Undersök arbetsmiljön, bedöm riskerna, gör insatser och handlingsplaner och – slutligen – följ upp hur det gick.

I undersökningen försöker man identifiera de vardagsrisker som kan orsaka stress, på just den här arbetsplatsen. Det kan till exempel vara oklara förväntningar, stor arbetsmängd eller krävande kontakter med klienter och kunder. Kraven på medarbetarna får vägas mot de resurser som finns.

– Man kan behöva se över mängden arbete som en medarbetare förväntas göra, säger Britt-Marie Henriksson. Men resurser handlar inte bara om bemanning, utan också om att medarbetare har rätt kunskaper och befogenheter och vet att de kan få stöd av chefen i prioriteringarna.

Jobba i samverkan, råder ergonomen Charlotte Wåhlin, Arbets- och miljömedicin i Linköping och Karolinska institutet. Hon ingår i en grupp av forskare och konsulter som tar fram evidensbaserade riktlinjer för företagshälsans arbete. De senaste handlade om att förebygga och åtgärda psykisk ohälsa.

– Det är viktigt att policydokument och riktlinjer är tydliga, och att de blir något som alla känner till. De ska ju användas, säger Charlotte Wåhlin. Det gäller att hitta ett gemensamt perspektiv, som är förankrat båda uppåt och nedåt. Målen ska gå att följa upp.

Arbetet med att förebygga psykisk ohälsa kan gärna ta avstamp i det som fungerar bra på arbetsplatsen, fortsätter hon. Man vet i dag att friska arbetsplatser kännetecknas av till exempel delaktighet, tydlighet, stöd, variation och inflytande över arbete och arbetstid. Känslan av stress å andra sidan, hänger ihop med kraven, vilken kontroll över situationen man upplever och stödet från omgivningen.

Det är viktigt att ta upp psykisk arbetsmiljö i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar, i skyddskommittén och i ledningsgruppen. Stress är en organisatorisk fråga.

– Det ska inte bara tacklas som ett individproblem.

För arbetsmiljökartläggningar förespråkar hon metoder och verktyg som är validerade och väl testade. Då vet man vad man frågar efter – och hur svaren kan tolkas.

När bilden av riskerna har klarnat gäller det att angripa problemen vid källan, inte inrikta sig på symptom. Arbetsgivarens åtgärder kan till exempel handla om att minska arbetsmängden, öka bemanningen, förbättra arbetsmetoderna och ge de anställda hjälp att prioritera i arbetet. Att säkra tid för återhämtning är också centralt.

– Forskning har visat att ändrade arbetstider har effekt på upplevelsen av stress, säger Charlotte Wåhlin. Det är positivt att ha inflytande över arbetsschemat. Insatser som ökar upplevelsen av kontroll över den egna arbetsprocessen är också bra. Glöm inte bort cheferna. De behöver kunskap och stöd för att kunna jobba förebyggande.

fakta  tecken på stress

  • Mycket övertid/mertid
  • Långa perioder av intensivt arbete, högt tempo
  • Det saknas tid för raster och återhämtning
  • Medarbetarenkäter ger signaler om stress
  • Tillbud, felhandlingar
  • Sämre arbetsresultat, försenat arbete
  • Hög personalomsättning
  • Stressrelaterade besvär, arbetsskador, sjukfrånvaro

Källa ”Förebygg arbetsrelaterad stress” Arbetsmiljöverket

Nyckelord  nya föreskrifterna

Organisatorisk arbetsmiljö är förutsättningar som skapar villkoren för arbetet, som ledning, delaktighet, krav, resurser och ansvar.

Social arbetsmiljö är exempelvis villkoren för samarbete och socialt stöd från chefer och kolleger.

Krav är arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska/sociala förhållanden med mera.

Resurser är till exempel arbetsmetoder, kompetens, bemanning, egen kontroll i arbetet, tydliga mål, stöd och möjligheter till återhämtning.

Ohälsosam arbetsbelastning är obalans mellan krav och resurser. Kan bli ohälsosam om den är långvarig och möjligheter till återhämtning saknas.

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) börjar gälla 31 mars 2016.

Taggar: Stress