Kvinna som får håret färgat

Publicerad 20 maj 2015

Yrkesvägledare saknar kunskap om riskjobb

Ungdomar som ska välja gymnasieprogram behöver få veta att vissa utbildningar kan vara olämpliga för dem – av medicinska skäl. Men frågan är om skolan har den kunskap som krävs för att ge medicinsk studie- och yrkesvägledning.

Frisör, byggnadsarbetare och bagare är exempel på yrken där man kan få besvär redan i unga år. Om skolelever redan i grundskolan fick medicinsk studie- och yrkesvägledning skulle hälsoproblem senare i livet kunna undvikas, enligt Allan Toomingas, forskare inom projektet Hälsosam yrkesdebut, vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting.

En del yrkesinriktningar på gymnasiet leder fram till jobb där arbetsförhållandena kan vara olämpliga för vissa personer på grund av deras individuella känslighet, konstaterar forskarna i en delrapport från projektet. Man kan inte räkna med att eleverna själva, deras föräldrar eller lärarna ska känna till risken för framtida hälsoproblem, anser Allan Toomingas. Det är studie- och yrkesvägledarens ansvar att ställa frågan i fall det är lämpligt att en elev med astma väljer att bli frisör.

– Som vi förstår det, har många inte riktigt den kunskap som krävs för att ge medicinsk studie- och yrkesvägledning. Det ingår inte i deras utbildning.

Bristen på information gör att en del elever börjar på utbildningar som de måste avbryta av hälsoskäl, eller att de tidigt i yrkeslivet får hälsoproblem på grund av arbetet.

Vilka individanpassade råd som en studie- och yrkesvägledare skulle kunna ge är en komplicerad fråga, eftersom det råder sekretess kring uppgifter om elevers hälsa. Men behovet bör lyftas fram, anser forskarna.

De presenterar även en så kallad jobbriskmatris för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen (14 yrkesförberedande program, med totalt 53 yrkesinriktningar, i Stockholms län). Tabellen ger en bild av var risken för arbetssjukdomar och arbetsolycksfall är högst. Flera inriktningar av bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet och naturbruksprogrammet ligger i topp.
Riskerna under utbildningen och tidigt i yrkeslivet visar på vikten av förebyggande arbete, anser Allan Toomingas.

– Eleverna har ett eget ansvar för att använda skyddsutrustning och följa anvisningar. Men lärarna har en stor uppgift när det gäller att visa att säkerhet är viktigt och göra dem observanta på missar.
Branschen måste också ta hand om nykomlingarna och hålla särskild uppsikt över dem som är ovana att hantera arbetslivets krav, fortsätter han.

Också vård- och omsorgsprogrammet, med många elever, hamnar högt i riskmatrisen. Det handlar om ergonomi, men också mycket om psykosociala risker, som hänger ihop med exempelvis bemanning, arbetstider och emotionella påfrestningar i arbetet.

– Skolan kan göra eleverna medvetna om riskerna och vad man kan göra för att hantera dem, säger Allan Toomingas. Skolan kan också vaccinera blivande sjukvårdspersonal i att tänka på sig själva och lära dem lyssna på kroppens varningssignaler, för att minska risken för till exempel utbrändhet.

Tanken är att skolorna ska kunna använda jobbriskmatrisen i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i den medicinska studie- och yrkesvägledningen. Så småningom ska projektet utmynna i konkreta förslag på hur skolan kan arbeta.

Länk till rapporten

Taggar: AllergierArbetsolyckor och arbetsskador