Publicerad 24 november 2016

Ögonfranslim saknar märkning

Ögonfransförlängning

Personer som drabbats av allergiska besvär efter att ha jobbat med ögonfransförlängning missar ofta att söka vård. Anledningen är att besvären ofta uppstår långt efteråt. Limmen som används är förrädiska eftersom de inte luktar och merparten saknar innehållsmärkning.

Ögonfransförlängning har blivit en allt vanligare kosmetisk behandling. Lösa ögonfransar, som oftast är syntetiska, fästs vid de naturliga med snabblim. Samtidigt har stylister de senaste åren blivit en ny patientgrupp på de arbets- och miljömedicinska klinikerna. De har haft symptom med kronisk nästäppa, rinnsnuva, astma och eksem.

Förklaringen är de lim som används i arbetet. De innehåller cyanoakrylat, som är känt för att orsaka allergiska besvär.

Arbets- och miljömedicin i Uppsala har de senaste åren haft tre fransstylister som patienter och svarat på telefonfrågor från ytterligare några. Men Helena Fornstedt, yrkeshygieniker, misstänker att inte alla som borde söka vård gör det. Många kopplar inte ihop symptomen med arbetet.

– Symtomen sitter i länge, och de kan också vara fördröjda och uppkomma flera timmar efter att exponeringen upphört. Symtomen är ofta kvar över hela helgen, eller en bit in på semestern när man är ledig.

Patienterna har till en början inte kopplat ihop sina symptom med att de utsatts för kemikalier på jobbet. En person trodde till exempel att hennes besvär berodde på att grannen i lägenheten bredvid hade skaffat katt.

Limmet är förrädiskt eftersom det inte luktar. Stylisterna, som i princip alltid är kvinnor, hanterar mycket små mängder lim, några 10-tals gram per år. Men samtidigt arbetar de flesta många timmar i sträck och har limmet nära näsan och munnen. Oftast jobbar de helt utan personlig skyddsutrustning, i lokaler som har dålig ventilation, eller ingen ventilation alls. Vissa arbetar till och med hemma i bostaden. Punktutsug är ovanligt.

Limmen omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vilket bland annat innebär krav på utbildning, skyddsåtgärder och i vissa fall medicinsk kontroll. Kunskapen om riskerna har börjat sprida sig, men många av de här unga kvinnorna vet fortfarande inte att kemikalierna kan vara hälsofarliga, menar Helena Fornstedt.

– Det är en otrolig skillnad jämfört med hur lim med samma innehåll används inom industrin, där det i regel finns en större riskmedvetenhet och ett annat säkerhetstänk, säger hon.

Alla lim som de arbets- och miljömedicinska har träffat på har dessutom saknat den märkning som de enligt lag ska ha, vilket klinikerna tipsat Kemikalieinspektionen om.

Det ska bland annat finnas uppgifter om vilka farliga ämnen som produkten innehåller, farosymboler och kontaktuppgifter till det säljande företaget i Sverige, sammanfattar Helena Fornstedt. Informationen ska vara på svenska. När stylisterna första gången köper limmet ska säljaren, utan uppmaning, skicka med ett så kallat säkerhetsdatablad med detaljerad information om produkten.

Kemikalieinspektionen har under året gjort en särskild tillsyn av firmor som importerar ögonfranslim och säljer det vidare. Ett tjugotal företag fick i våras brev med information om vilka krav regelverket ställer. Ett tiotal av dem inspekterades och inspektionerna ska fortsätta under nästa år.

De flesta företag vill göra rätt, anser Linnea Kanning, Kemikalieinspektionen. Vissa uppfyllde kraven från början, medan andra har agerat utifrån den information de fick från myndigheten. Vissa har fortfarande en del brister.

– Alla som arbetar med limmen ska få information om produkten är allergiframkallande eller skadlig på annat sätt, och om hur de ska skydda sig, säger Linnea Kanning.

 

 

Taggar: AllergierKemikalier