Visselpipa

Publicerad 21 maj 2014

Bättre skydd för visselblåsare

Visselblåsare ska få starkare skydd och arbetsgivarna ska införa rutiner för att underlätta larm om missförhållanden. Igår lämnade en utredning förslag om detta till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

Det finns många tillfällen anställda kan behöva slå larm. Det kan gälla korruption, miljöstörande verksamhet, brott mot lagar eller föreskrifter, vanvård eller andra allvarliga missförhållanden. Men hittills har visselblåsaren stått rätt ensam. Och studier visar att många inte vågar larma.

Nu vill en ny utredning att det ska införas tydliga och lättillämpliga regler för hur den som larmar ska få bättre skydd.

Utredningens förslag går i korthet ut på att arbetsgivare ska ha rutiner för hur anställda ska kunna larma, att identiteten på den som larmar ska skyddas och att skadestånd ska kunna utkrävas om visselblåsaren ändå råkar ut för någon form av trakasserier.

Exakt hur arbetsgivarnas rutiner ska se ut specificeras inte i utredningen. Reglerna kommer att finnas i arbetsmiljölagen inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ett företag som verkar i en riskutsatt bransch behöver mer utvecklade rutiner än andra.

– Större verksamheter med 20-25 anställda ska normalt ha rutiner, men det beror på verksamhetens art. Även mindre företag kan behöva rutiner för detta, säger Per Larsson, utredningssekreterare och jurist.

Anställda ska i första hand larma internt. Undantaget från det kan vara om det handlar om mycket allvarliga missförhållanden, om det är akut eller om visselblåsaren har särskild anledning att räkna med repressalier, till exempel om det är arbetsgivaren som själv är ansvarig.

För att skydda den som larmar införs en ny arbetsrättslig lag. En visselblåsare som drabbas av arbetsgivarens repressalier ska kunna gå till domstol och få upprättelse och skadestånd.

Trakasserierna kan handla om allt ifrån att man blir omplacerad, blir av med jobbet eller mindre repressalier som att man inte får den utbildning man blivit utlovad.

Den som larmar ska enligt förslagen få sin identitet skyddad. Det sker genom en ny bestämmelse om tystnadsplikt och en stärkt sekretesslag. Den som tar emot ett larm får inte röja identiteten på den som larmar och det gäller oavsett om larmet skett internt eller externt till någon myndighet eller till exempelvis media.

Larmen måste dock gälla allvarliga missförhållanden.

– Norge har en liknande lag och där har mindre allvarliga personalproblem tagits upp inom ramen för lagen. Så vill vi inte ha det, säger Per Larsson.

I höstas kom en annan utredning med förslaget att meddelarfrihet ska gälla anställda i vård, skola och omsorg, oavsett driftsform. Idag har endast offentliganställda meddelarskydd när de slår larm till media.

Både förslagen om stärkt skydd för whistleblowers och förslaget om utökat meddelarskydd föreslås träda i kraft 1 juli nästa år.

Carita Andersson

Taggar: ArbetsklimatArbetsmiljöarbeteArbetsolyckor och arbetsskador