Stressad kvinna

Publicerad 3 oktober 2014

Tydligare regler kring stress

Arbetsbelastning, arbetstider, konflikter och kränkande behandling tas upp i Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter om psykosocial arbetsmiljö – eller organisatorisk och social arbetsmiljö, som det nu kallas. Tanken är att det tydligare ska framgå vad arbetsgivaren förväntas göra.

En stor del av sjukfrånvaron i Sverige beror på psykisk ohälsa och de sjukskrivningarna ökar mer än andra. Psykiska besvär hänger ofta ihop med alltför hög arbetsbelastning. Konflikter och kränkande behandling – mobbning – i arbetslivet spelar också roll. Dagens regelverk för de mjuka arbetsmiljöfrågorna är inte tillräckligt för att komma till rätta med problemen, enligt Arbetsmiljöverket. Det är bakgrunden till de nya föreskrifter, som myndigheten har sänt ut på remiss.

I förslaget används uttrycket "organisatorisk och social arbetsmiljö" i stället för psykosocial.

– Det är för att det ska bli tydligare vad det handlar om, säger Torsten Heinberg, sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Organisatorisk, det är det övergripande. Den sociala arbetsmiljön påverkas av organisationen och handlar om hur vi är mot varandra.

Nuvarande regler har fått kritik för att vara både otydliga och tandlösa. Nu ska det bli klarare vad som förväntas av arbetsgivaren, anser han.

– Absolut, till exempel när det gäller kravet på rutiner eller på vad arbetsgivaren ska göra för att inte arbetsbelastningen ska bli ohälsosam.

Men de som möjligen hoppats på glasklara kravparagrafer när det gäller kränkningar, som direkt kan användas för att driva ärenden mot en arbetsgivare, kan ändå bli besvikna.

– Arbetsmiljöverkets uppdrag är att hålla sig till den organisatoriska nivån, konstaterar Torsten Heinberg.

En central formulering i förslaget säger att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter som arbetstagarna tilldelas inte leder till en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska vara anpassade till kraven i arbetet.

– Arbetsgivaren ska i det förebyggande arbetet hålla kolla på att kraven i är i balans med resurserna.

Resurser kan handla om sådant som bemanning, kunskaper och stöd i arbetet. Enligt föreskriften ska arbetsgivaren även se till att arbetstagarna vet vad de ska göra, vilket ansvar de har, hur de ska prioritera och vem de kan vända sig till för att få hjälp.

För "starkt psykiskt påfrestande arbeten", till exempel inom vård, skola och omsorg, ska arbetsgivaren sätta in de åtgärder som behövs för att motverka att arbetet leder till psykisk ohälsa. Det kan till exempel röra sig om handledning eller dubbelbemanning.

Arbetsgivaren ska också göra det som behövs för att förebygga att arbetstiderna leder till psykisk ohälsa. Skiftarbete, nattarbete, stort övertidsuttag, långa arbetspass och flexibilitet i kombination med förväntningar på att vara ständigt nåbar nämns som exempel på riskabel arbetstidsförläggning.

En annan punkt i föreskrifterna är att arbetsgivarna ska förebygga att konflikter leder till ohälsa och klargöra att kränkande behandling – mobbning – inte accepteras. Riskerna ska undersökas och bedömas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det ska finnas rutiner för hur kränkande behandling ska hanteras.

– Det är framför allt viktigt att arbetsledare har kunskaper om hur de ska hantera konflikter som kan leda till ohälsa. Arbetsgivaren ska dels vara väldigt tydlig med att kränkande behandling inte tolereras i verksamheten, dels ta itu med det om det ändå förekommer.

Enligt föreskriften ska alla arbetsgivare ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Tidigare försök att få till bindande föreskrifter om psykosocial arbetsmiljö har fallit. Arbetsgivarsidan har motsatt sig förslagen. Tiden är mogen, tror Torsten Heinberg.

– Vi vet nu att det så kallade stressavtalet som slöts av arbetsmarknadens parter inom EU 2005 inte har implementerats mer än i något enstaka kollektivavtal i Sverige. Nu är det dag att gå in med lagstiftning.

Fakta

Den nya föreskriften är tänkt att ersätta: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14), Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) och Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18). Remisstiden pågår till 17 december.

Margareta Edling

Taggar: StressPsykisk hälsa