Publicerad 30 mars 2015

Riksåklagaren vill pröva Krokom-dom

Krokom

Det så kallade Krokom-fallet ser ut att få en rättslig fortsättning. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska ta upp det unika fallet för en sista prövning.

De två chefer som först dömdes och sedan friades från ansvar för en anställds självmord bör fällas för grovt vållande till annans död, anser Riksåklagaren. I februari 2014 dömdes två av de anklagade cheferna till villkorlig dom och dagsböter av tingsrätten i Östersund. Den 3 mars i år friades de av en oenig hovrätt för Nedre Norrland. Nu har alltså Riksåklagaren beslutat att överklaga hovrättens dom och begära en prövning i sista instans, Högsta domstolen.

– Det finns ett prejudikatintresse att få det här prövat, säger My Hedström som är byråchef på Riksåklagaren och den som skrivit överklagan.

– Det som är prejudikatintressant är var gränserna går när det gäller ansvaret för den psykosociala arbetsmiljön. Det är viktigt att det prövas, även för framtida handläggning i den här typen av mål. Att arbetstagare känner sig utsatta för mobbning är en företeelse som ökar, både i Sverige och i andra EU-länder, fortsätter hon.

Riksåklagaren yrkar på att de nu friade cheferna ska dömas för arbetsmiljöbrott. I första hand bör de enligt överklagan fällas för grovt vållande till annans död. I andra hand för grovt brott genom vållande till sjukdom. I tredje hand för vållande till annans död, normal grad. Riksåklagaren yrkar på villkorlig dom med kraftiga böter.

Maria Steinberg, forskare i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, ser fram emot en prövning.   

– Jag är glad att domen överklagas, säger hon. Det här är ett unikt fall inom arbetsmiljörätten. Man har aldrig tidigare prövat psykosociala frågor som arbetsmiljöbrott.

En prövning i högsta instans skulle ge alla ett välbehövligt prejudikat, säger Maria Steinberg. Oavsett till vems fördel domstolen kommer att döma.

– En dom blir ett stöd i en debatt som vi behöver här, säger hon. För jag upplever att mobbning i arbetslivet är undervärderat, vi behöver lyfta upp ämnet. Domen får visa att antingen räcker inte lagarna till, eller så gör de det. Men frias de även i Högsta domstolen så visar det att svensk lagstiftning inte hänger med. Vi har en arbetsmiljölagstiftning som skrevs på 1970-talet och mest handlar om maskiner. Det är ju nästan ett halvt sekel sedan den skrevs och mycket har hänt sedan dess.

Anderas Victor, försvarsadvokat till en av de berörda cheferna, anser inte att det finns något behov av att driva ärendet till sista instans. Krokomfallet hade gärna fått sluta i hovrätten, säger han.

– Vi har ett prejudikat i och med hovrättens dom som är ett överrättsavgörande så gott som något. Man kan ju inte vifta bort hovrättens slutsatser. Jag tycker egentligen inte heller att det här målet lämpar sig för prövning i Högsta domstolen. Det är ett speciellt ärende där det finns för många frågor som man kan ha olika uppfattningar om. Både sambandsfrågor och bevisfrågor och ifall man ska benämna något för mobbning eller inte.

Det är nu upp till Högsta domstolen att ta ställning till om Krokomfallet ska prövas en sista gång. Ett sådant prövningsbeslut kan ta omkring ett halvår. 

Agneta Persson

Agneta Persson Agneta Persson Skribent

Taggar: Mobbning