Publicerad 4 februari 2015

Många fördelar med kollektivavtal

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal – avtal som reglerar viktiga arbetsvillkor. Men för den som inte omfattas av kollektivavtal gäller det att själv ha koll på detaljerna.

Lagar kommer och går, men kollektivavtal består och de dominerar den svenska arbetsmarknaden helt. Gunilla Krieg är ombudsman på Unionen, med nästan en halv miljon medlemmar på över 65 000 arbetsplatser. Unionen har i dag cirka 90 kollektivavtal i olika branscher.

– Många tror att lagarna ligger fast och att avtalen ändras ofta, men så är det inte. Lagstiftningen ändras i själva verket ganska ofta, medan de stora dragen i kollektivavtalen ligger fast. Det man oftast förhandlar om är lönerna, och det sker varje till vart tredje år, säger hon.

Enligt Gunilla Krieg finns det stora ekonomiska fördelar med att omfattas av kollektivavtal. Att få sin lön regelbundet förhandlad är en del. Men minst lika viktiga är de övriga villkoren: tjänstepension, föräldralön, extra sjukförsäkringar utöver Försäkringskassans ersättning 

– Med tanke på dagens folksjukdomar är det viktigt, eftersom många inte får teckna en privat sjukförsäkring.och omställningsförsäkringar, som alla utgår från inkomstbortfallsprincipen. Enligt Unionen kan en anställd med kollektivavtal, beroende på lön och händelser i livet, tjäna mellan 40 000 och 200 000 kronor per år på att omfattas av kollektivavtal. Men kunskapen om vad avtalen innehåller är låg bland medlemmarna. Bara en tredjedel av tjänstemännen inom Unionen vet till exempel att tjänstepension ingår och få känner till att sjukförsäkringen inte kräver någon hälsoprövning.

Även om kollektivavtalens ramar sällan förändras, bidrar ändå arbetslivets omvandling till nya villkor. 40 procent av Unionens medlemmar har till exempel inte längre vanlig övertidsersättning, utan andra överenskommelser om kompledigt, fast ersättning eller extra semesterveckor. Men det är stor skillnad mellan yrkesgrupper – för chefer och högre tjänstemän är det mer regel än undantag att byta övertidsersättning mot annan ersättning, för stora delar av LO-kollektivet är det inte ens möjligt att göra enligt avtal.

– Den del i avtalen som förändrats mest de senaste åren är föräldralönen. I nästan alla våra avtal får föräldrar upp till 90 procent av lönen under 6 månader.

Andra vanliga förmåner, som oftast ligger utanför avtalen, styrs av Skatteverkets regler för vad som är skattefritt och inte. Vanligt i dag är gymkort, motionsbidrag, fri sjukvård och medicin, arbetskläder. Mer och mer vanligt är även erbjudanden om löneväxling – att byta lön mot till exempel extra pensionsavsättningar. Och kunskap om kollektivavtalets innehåll kan vara en bra utgångspunkt i en individuell förhandling, anser Gunilla Krieg.

– Jag kan inte avsäga mig rätten till föräldralön, men är jag barnlös och inte har haft en sjukdag på tio år kan jag så klart lyfta frågan om extra pension. Även om det är väldigt sällsynt att någon gör det. Och i stället för att löneförhandla om 500 kronor mer i ingångslön går det att föreslå ett årskort på gymmet.

Men nästan en halv miljon anställda omfattas inte av kollektivavtal och enligt intresseorganisationen Företagarna har cirka 40 procent av de minsta företagen kollektivavtal. Det vanligaste skälet är att avtalen upplevs som oflexibla och dåligt anpassade till mindre företag. Så för de arbetsgivare och arbetstagare som sluter egna anställningsavtal är det viktigt att veta vad lagen reglerar, och vad som inte regleras, som till exempel lön. Lars Gellner är arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv. Han främsta råd till både arbetsgivaren och arbetstagare är att alltid skriva ett anställningsavtal. Och att vara tydlig med anställningsformen eftersom LAS utgår från att anställningar är tillsvidare.  

– Jag tycker alltid att man ska skriva ett skriftligt avtal, det är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare. Med ett skriftligt avtal kan man undvika missförstånd, och som arbetsgivare har man också fullgjort sin skyldighet att lämna skriftlig information om anställningen. Men se till att också prata igenom vad som står i avtalet, säger han.

 

Kollektivavtal

I Sverige regleras arbetsrätt i lagar, kollektivavtal och enskilda anställningsavtal. Det finns ingen lag om minimilön eller om allmängiltigförklarade kollektivavtal (då kollektivavtal blir lag i en viss bransch).

 Ett kollektivavtal sluts mellan arbetsmarknadens parter och reglerar löner och anställningsvillkor som till exempel semesterdagar, semestersättning, sjuklön, uppsägningstider, pensionsvillkor, försäkringar och arbetsmiljö.

 Det finns cirka 670 olika kollektivavtal som omfattar cirka 3,4 miljoner anställda. 451 000 anställda i privat sektor saknar kollektivavtal. Det finns dessutom tusentals hängavtal mellan arbetsgivare och fackförbund. (Siffrorna är från 2012.)

 

Behövs ett anställningsavtal?

Enligt  Lagen om anställningsskydd (LAS) ska arbetsgivaren senast en månad efter att arbetstagaren börjat arbeta lämna skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Det gäller till exempel anställningsform – tillsvidare eller tidsbegränsad – uppsägningstid, begynnelselön, längd på semester, arbetstider.

Viktiga lagar

Lagen om anställningsskydd – LAS, Medbestämmandelagen – MBL, Arbetstidslagen, Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Semesterlagen, Studieledighetslagen, Föräldraledighetslagen, Fackliga förtroendemannalagen

KÄLLA: LO, Svenskt Näringsliv, Medlingsinstitutet, Almega, Unionen, Företagarna, ”Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund”, 2014, Anders Kjellberg, professor, Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

 Ladda ner sifferfakta om kollektivavtal

Carin Hedström

Carin Hedström

Carin Hedström Carin Hedström

Taggar: Fokus