Kurt Eriksson, regeringens särskilda utredare av det moderna arbetslivet.

Publicerad 15 november 2016

Nya sätt att anställa ger huvudbry

Modernisera arbetsmiljölagen

Nya sätt att organisera arbetet som crowdsourcing och egenanställning har gjort det svårare att säga vem som har ansvar för arbetsmiljön. Vad det innebär för lagstiftningen är någonting som Kurt Eriksson har fått i uppdrag av regeringen att utreda.

Under de senaste 10–15 åren har en rad nya arbetsformer växt fram till följd av digitaliseringen och globaliseringen. En av de mest uppmärksammade är tjänsten Uber där vem som helst med ett körkort och en bil kan ”köra taxi” genom att ta uppdrag via en app i mobilen. Många jobbar också framför datorn via digitala plattformar utan tillgång till en riktig arbetsplats.

Fenomenet kallas bland annat för crowdsourcing, med syftning på outsourcing. Enligt en undersökning av ett engelskt universitet arbetar omkring 700 000 svenskar i någon mån på det viset.

– Det är naturligtvis besvärligt med de här nya formerna av arbete. Arbetsmiljölagen bygger på tre omständigheter: att någon är arbetsgivare, att någon är arbetstagare och att de finns på en arbetsplats där man samverkar kring arbetsmiljön, säger Kurt Eriksson.

Arbetsgivaren är att alltid den som ansvarar för arbetsmiljön, men när uppdrag förmedlas uppstår problem. För bemanningsbranschen löste man det i lagstiftningen genom delat ansvar mellan den som förmedlar tjänsten och beställare. En annan lösning, som praktiseras i byggbranschen, är samordningsansvar, ett slags beställaransvar.

– En väg att gå är att titta på det här med arbetsgivarbegreppet. Att införa ett beställaransvar är inte alldeles enkelt. Det är kanske den som styr över arbetet, oavsett vem som är beställare eller arbetsgivare, som ska ha arbetsmiljöansvaret.

En del arbetsgivare kringgår sitt ansvar genom att kräva att uppdragstagaren ska ha F-skattsedel, så kallade falska egenföretagare. Det finns också de som skaffar uppdrag utan F-skattsedel och låter ett egenanställningsföretag sköta administration och fakturering.

– En möjlighet är att utvidga kategorin som betraktas som arbetstagare enligt Arbetsmiljölagen, säger Kurt Eriksson.

Men allt kanske inte går att reglera, säger han. Det gäller till exempel uppdragsgivare som befinner sig i en annan del av världen.

– Hur ska ett företag i Australien kunna ta arbetsmiljöansvar för den som råkar sitta i Sverige och tillfälligt jobbar åt företaget via en digital plattform? Arbetsmiljölagen är ju en nationell lagstiftning som bygger på att Arbetsmiljöverket ska kunna komma och göra inspektioner.

Stress, hög arbetstakt, monotona arbetsuppgifter och flytande gränser mellan arbete och fritid är några risker med de nya arbetsformerna. Det kan också vara svårt att kontrollera att skatter och sociala avgifter betalas in och risken för svartarbete ökar.

Men det finns också fördelar med crowdsourcing, IT-baserat mobilt arbete och andra arbetsformer. För många ger det en ökad självständighet och flexibilitet i arbetet där man kan jobba var man vill och när man vill. Det kan också underlätta för arbetslösa och funktionsnedsatta att få in en fot på arbetsmarknaden. Arbetsdelning, en arbetsform där man delar på en heltidstjänst, kan i sin tur gynna äldre.

– Det kan vara bra om man vill vara kvar på arbetsmarknaden och inte vill jobba heltid. För arbetsgivaren borde det egentligen inte spela någon roll om det är en eller två personer som utför jobbet, bara det blir gjort, säger Kurt Eriksson.

Fakta Kurt Eriksson

Ålder: 68 år.

Bor: Knivsta.

Familj: Fru, tre barn och sex barnbarn.

Fritid: Skidåkning, cykling och spela saxofon.

Bakgrund: Chefsjurist på Medlingsinstitutet i 15 år. Dessförinnan på LO-TCO Rättsskydd i 20 år som chef för arbetsrättsenheten. Har hållit i flera utredningar, bland annat om effektivare företagshälsovård, bättre rehabilitering och förenklad semesterlag.

Exempel Nya arbetsformer

EU har identifierat nio nya former för arbete i Europa. I Sverige finns några av dem.

  • Arbete via digitala plattformar – även kallat folkentreprenad, crowdsourcing, crowd employment eller crowdworking. Innebär att arbetsgivare och arbetstagare matchas ihop via en digital plattform. Arbetet består av allt från avancerade arbetsuppgifter till enklare göromål som att koda bilder, testa appar, göra nyckelordssökningar och verifiera data.
  • IT-baserat mobilt arbete – arbetstagaren utför sitt arbete med stöd av modern teknik utan en fast arbetsplats och fasta arbetstider.
  • Egenanställning – tar uppdrag utan F-skattsedel och låter företag sköta administration och fakturering för uppdrag de utför. I Sverige finns omkring 18 000 egenanställda.

 

Taggar: Uppdrag