Publicerad 2 juni 2021

Nya föreskrifter om arbetsanpassning

Arbetsanpassning

Den 1 juni trädde Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om arbetsanpassning i kraft. De ska göra det lättare att jobba förebyggande och hitta lösningar för att undvika ohälsa och sjukskrivning och det är större fokus på individens specifika behov.

– Det är tydligare vad som gäller från arbetsgivarens sida gentemot den enskilda medarbetaren när det gäller arbetsanpassning. Sedan är det också ett modernare språkbruk som gör dem mer lättillgängliga, säger Elisabet Ohlsson som är förbundsjurist på Unionen. Foto: Unionen

Alla arbetsgivare är skyldiga att fortlöpande ta reda på om en arbetstagare behöver anpassning för att klara sitt arbete. Det kan handla om inköp av hörselskydd, ändrad schemaläggning eller bättre utformning av arbetsplatsen. De nya föreskrifterna om arbetsanpassning som tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter ersätter de tidigare som var 25 år gamla.

Fler hur än att

Elisabet Ohlsson tycker att det är bra att det är fler "hur" än "att" i de nya föreskrifterna, vilket gör dem lättare att använda. Men hon anser samtidigt att de hade kunnat vara ännu fler konkreta exempel på möjliga åtgärder.

För Unionens medlemmar, som är privatanställda tjänstemän, säger hon att det i första hand inte är frågan om fysiska arbetsanpassningar utan mer om arbetsbelastningen – om sociala och organisatoriska frågor.

– Dagens arbetsliv ställer höga krav på den enskilda medarbetaren. Vi har det systematiska arbetsmiljöarbetet och vi har föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är bra verktyg. De nya föreskrifterna blir ytterligare ett komplement. Att alla föreskrifter är levande och används är jätteviktigt om vi ska ha ett arbetsliv för alla, säger Elisabet Ohlsson.

Begreppet rehabilitering försvinner

Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert Anna Bergsten välkomnar att begreppet rehabilitering är borttaget i de nya föreskrifterna eftersom det då blir tydligare att det är på arbetsplatsen anpassningen ska ske för att bidra till arbetstagarens återgång till arbete.

– Rehabiliteringen går under socialförsäkringsbalken och arbetsanpassningen under arbetsmiljölagen. De nya föreskrifterna är mer renodlade och tydliga för arbetsgivarna, säger hon. Foto: Svenskt Näringsliv

Anna Bergsten anser också att det är bra att den tidigare paragrafen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda rehabilitering vid problem med alkohol och droger försvinner. I de nya föreskrifterna gäller skyldigheten att anpassa arbetet generellt oavsett vad som orsakat den nedsatta arbetsförmågan hos arbetstagaren.

Arbetstagaren behöver medverka

– Vi hade också velat ha en skarpare skrivning i paragraf sju som handlar om arbetstagarens medverkan. Nu står det att arbetsgivaren ska ge arbetstagaren möjlighet att medverka. En lyckad arbetsanpassning förutsätter medarbetarens medverkan och det hade behövts någon form av skrivning om skyldighet till medverkan.

Anna Bergsten säger att det är svårt att veta hur de nya föreskrifterna kommer att tas emot av deras medlemmar. Hon tror att det kan variera beroende på storlek på företaget och vilken erfarenhet de har av att jobba med arbetsmiljöfrågor sen tidigare.

– Vi välkomnar allt som underlättar för arbetsgivare och chefer att ta sitt arbetsmiljöansvar och som gör det tydligt vad som gäller. Med tanke på efterdyningarna av covid-19 och en högre grad av distansarbete kanske det blir en rivstart för de nya föreskrifterna. Det är först när vi börjar använda dem som vi får ett kvitto på hur de fungerar, säger Anna Bergsten på Svenskt Näringsliv

Så säger lagen arbetsanpassning

Individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att en arbetstagare, med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, kan fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet. Den används som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro, samt vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. Arbetsanpassning kan vara tidsbegränsad eller varaktig.

Källa: Arbetsmiljöverket nya föreskrift Arbetsanpassning (AFS 2020:5)

Taggar: Arbetsmiljöarbete