Publicerad 7 november 2014

Hola, tjena, hello!

Hur låter jobbsnacket på en arbetsplats med medarbetare från alla världens hörn? Vilka problem kan uppstå – och vilka fördelar har det? Arbetsliv har träffat chefer och medarbetare på flerspråkiga arbetsplatser och en lärare i arbetslivskommunikation.

Det finns arbetsplatser där majoriteten av medarbetarna har ett annat modersmål än svenska. Och många internationella företag med kontor i Sverige har ett koncernspråk annat än svenska.

Sedan drygt tre år ges en högskoleutbildning i arbetslivskommunikation på Stockholms universitet. Utbildningen är inriktad på kommunikation i flerspråkiga sammanhang och tanken bakom utbildningen är att organisationer kan behöva språk- och kommunikationssupport, på samma sätt som det i dag finns IT- och tekniksupport. Anders Björkvall är programansvarig.

– Vi vet att språk blandas hela tiden och det finns nog få arbetsplatser i dag där det bara pratas svenska, och allt färre där engelska inte är ett absolut krav, säger han.

Men enligt Anders Björkvall underskattas ofta problemen med att arbeta på främmande språk. I grunden är flera språk en positiv tillgång på jobbet, men språk är också makt och kompetens. Därför är det viktigt att förstå att det inte är oproblematiskt att till exempel ändra koncernspråk.

– Även om man är bra på att prata engelska är det en helt annan sak att till exempel skriva e-post på engelska, och att starta och avsluta med rätt hälsningsfras utan att vara för informell eller formell.

 

Det är också så att många av dagens yrken – som traditionellt setts som praktiska och inte ”språkliga” – i själva verket ställer mycket höga krav på både läs- och skrivkunnighet. Forskning visar att yrken som lokalvårdare, lastbilschaufförer, bilmekaniker och vårdpersonal använder språket minst lika mycket som andra mer akademiska yrken.

– Språk är i centrum i väldigt stora delar av arbetslivet i dag. Vi lever i ett texttungt och dokumentationstungt arbetsliv. Även på arbetsplatser där medarbetarna inte själva är medvetna om det.

Äldreboenden är exempel på arbetsplatser som fordrar hög språkkompetens, eftersom arbetet kräver mycket lagstadgad dokumentation. Shahram Roshanghias är verksamhetschef på Persikan, ett äldreboende för persisk- och arabisktalade i Tensta. All vårdpersonal har undersköterskeutbildning och det är ett krav – och en förutsättning för att vården av de dementa ska fungera – att personalen har samma modersmål som de boende. Men det är också ett krav att kunna prata och skriva på svenska. All dokumentation sker på svenska och arbetsplatsträffarna hålls på svenska. Men att i så stor utsträckning jobba på sitt modersmål får konsekvenser.

– Vi märker tyvärr att de som jobbar här efter hand tappar svenskan. Det går fort och det är ett problem, säger Shahram Roshanghias.

Det innebär att han ibland måste översätta för att de anställda verkligen ska förstå. För att komma till rätta med problemet är förslaget nu att medarbetare regelbundet ska praktisera på svensktalande avdelningar. Så för att hålla igång språkkompetensen måste alltså arbetsgivaren tänka till. Och det gäller i allt, även i skrivet material som riktas till de anställda.

 

Shahram Roshanghias berättar om en medarbetarenkät på en tidigare arbetsplats som innehöll en fråga med formuleringen om den anställde gick till jobbet med ”lätta fötter”.

– Det är ju ett omöjligt uttryck att förstå om man inte kan språket fullt ut. Och det märktes att ingen förstod frågan. Vaddå lätta fötter? Ja, på sommaren kanske, men på vintern blir det ju lite tyngre med vinterskorna…

Justine Andersson är administratör på Persikan.

– Jag försöker lägga min svenska på en så enkel nivå som möjligt, inte använda svåra ord och inte använda slang. Jag uppmuntrar medarbetarna att läsa lätta böcker, och att använda sin svenska. Jag använder mycket kroppsspråk.

Fördelar och nackdelar?

– Jag har lärt mig massor om andra delar av världen. Men ibland kan det bli missförstånd.  

Tips till flerspråkiga arbetsplatser

  • Tänk på att språk är både makt och kompetens – utgå inte från att alla kan. 
  • Ha genomtänkta språkpolicyer.
  • Ge språkstöd till den som behöver.
  • Kommunicera genom så många kanaler som möjligt.

Carin Hedström

Taggar: RelationerMångfald