Publicerad 10 maj 2021

Om härskartekniker får frodas tystnar till slut alla

Härskartekniker

Att medvetet glömma att kalla en medarbetare till ett möte är en form av härskarteknik. Likaså att gäspa eller skrapa med stolen när kollegan pratar. I grunden handlar det om osunda maktstrukturer. I nya boken Härskarteknik renodlar författarna begreppen som kom redan på 70-talet.

–Vi insåg att det började bli en förvirring i hur begreppen härskartekniker användes i debatten och förstod att det var dags att bringa reda i definitionen av dem. Att till exempel göra skillnad på vad som är härskarteknik och inte för att kunna tydliggöra osunda maktstrukturer och skilja dem från konstruktiv och relevant kritik. Inte minst på våra arbetsplatser, säger Annakarin Nyberg som är filosofie doktor i informatik, forskare och en av författarna.

Genom att identifiera härskarteknikerna på en arbetsplats menar hon att det går att veta hur man ska bemöta dem så att vi kan prata med varandra och leda och fördela makt i en organisation utan att förtrycka varandra.

Både medvetet och omedvetet

– Allt som går en emot kan inte sorteras in under de sju härskarteknikerna. Det är när någon hävdar sig själv genom förtryck på andras bekostnad som härskarteknik utövas. Och det används både medvetet och omedvetet av både chefer och kollegor. Härskarteknik förekommer i alla branscher.

Det kan vara att någon skrattar åt ditt ordval när du försöker säga något, att du medvetet stängs ute från möten, att viktiga frågor behandlas när alla inte är på plats, att få kommentarer om en kroppsdel när du ska hålla ett föredrag, att det är ditt eget fel att du missade ett möte, trots att du inte blivit kallad. Det där lite subtila som du får ett obehag i magen av. Kanske får du höra att du bara är känslig.

Ställ retoriska frågor

Genom att synliggöra härskarteknikerna menar Annakarin Nyberg att det går att agera och göra upp med osund kultur och jargong. Och i boken ger hon och medförfattaren Erica Dahlgren en slags verktygslåda för hur man kan bemöta härskarteknikerna

– Det är alltid svårt att stå upp mot härskaren, men att retoriskt svara med konkreta frågor som: ”Vad menar du?” eller ”Varför vet du mer om det här än alla vi andra?” är ett sätt att synliggöra maktspelet. När det har blivit tydligt kan man placera skuldbördan där den hör hemma. ”Nej, jag kunde inte komma på mötet för jag blev ju aldrig kallad till det.” Då kan kollegorna runtomkring stötta den som blivit utsatt genom att också ifrågasätta. 

Till slut blir alla tysta

Det var Berit Ås, professor i socialpsykologi tillika första kvinnliga partiledaren i Norge, som på 70-talet populariserade de sju härskarteknikerna. Det mönster av skev maktstruktur som hon såg under sina politiska möten står sig alltså än i dag. Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren tydliggör dem nu i sin bok för ett bättre arbetsliv.

– I en organisation där härskarteknik finns riskerar medarbetarna att krympa och tystna av rädsla för maktutövandet. På en sådan plats blir det svårt att utvecklas, konstaterar Annakarin Nyberg.

Fakta Härskarteknikerna

  • Osynliggöra – att tysta eller ignorera. Ex: gäspa när någon får ordet, ta upp det som någon just sagt som sin egen idé.
  • Förlöjligande – att manipulativt framställa någons argument eller person som oviktig. Ex: skratta åt någons uttal eller ordval när hen har något viktigt att säga.
  • Underhållande av information – att utestänga eller marginalisera någons roll genom att undanhålla väsentlig information. Ex: Beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats tidigare i ett informellt sammanhang där inte alla berörda varit med.
  • Dubbelbestraffning – att ställa någon inför ett val och utsätta personen för nedvärdering och bestraffning oavsett vilket val den än gör. Exempel: Är man noggrann med sina arbetsuppgifter ser chefen det som att inget blir gjort. Är man snabb får man höra att man slarvar.
  • Påförande av skuld och skam – att skämmas för sina egenskaper eller antyda att något man utsätts för är ens eget fel. Exempel: Trots att man inte informerats om ett möte får man höra att man själv borde tagit reda på var det var.
  • Objektifiering – att kommentera eller diskutera någons utseende i irrelevanta sammanhang
  • Våld eller hot om våld – att utnyttja sin fysiska styrka mot någon för att få sin vilja igenom, eller påpeka att den möjligheten finns.

Källa: Berit Ås

Taggar: Arbetsklimat