Publicerad 3 juli 2014

En sommar på bibblan

Sommaren vi fyllde femton fick Gunilla och jag vårt första "riktiga" sommarjobb. Man skulle kunna tro att det handlade om att kräla i den skånska myllan för att plocka jordgubbar, för just det uppdraget tillhörde de vanligaste bland våra jämnåriga. Men icke.

Sedan länge var vi stammisar på ortens folkbibliotek, och när den ständigt arbetande bibliotekarien Henry ville få litet sommarsemester för fösta gången på många år erbjöd han oss att bli hans ersättare.

Att valet som vikarier föll på två spetiga tonåringar var lika självklart för Henry som det var konstigt för hans chefer i Osby. Men hans semesterplaner gick igenom, och under en hel sommar tillbringade Gunilla och jag vår mesta vakna tid i bokryggsdoftande lokaler i Örkeneds medborgarhus.

Visst höjdes ett och annat förvånat ögonbryn när vi rekommenderade deckare och romaner på löpande band. Men de flesta besökare var antingen hårt prövade stamgäster som redan vant sig vid att vi ofta satt bakom disken och var allmänt dryga för vår ålder, eller också var det sommargäster som tyckte det var charmigt att återväxten på bibliotekarier var så god i landsorten.

I en ålder då självförtroendet var större än förståndet rensade vi i hyllorna. Allt som inte var referenslitteratur (sådant som inte får lånas hem) eller varit utlånat på tjugo år plockades ned i lådor och skickades till arkivet i Osby. Vi lyfte fram spännande alster i rondellerna för nyheter och upptäckte att stamkund nummer 252 lånade boken om kvinnors sexualitet om och om igen.

Vi tog vår uppgift på djupaste allvar. Satt med näsan i böcker för att kunna ge en snabb recension av en ny eller för den delen gammal bok, sorterade tidningar och bytte lp-skivor för dem som ville lyssna på musik i hörlurar. Ibland glömde vi att slå om mellan högtalare och lurar, och då suckades det över ungdomligt oförstånd bland deckarhyllorna.

Socialdemokratiska föreningen som fanns i lokalerna intill tyckte nog att det var en stökig sommar för det var livligare än vanligt på biblioteket, men det var också en sommar då fler tonåringar än vanligt hittade vägen till hyllorna, och någon kanske fortfarande läser – vad vet jag.

Vi jobbade sena pass, vi tog oss en del friheter, vi lärde oss passa tider, vi insåg lunchlådans betydelse, rensade avlopp och bytte glödlampor. Vi hjälpte personer inte bara med deras bokval utan med lite allt möjligt. Vi lärde oss att lyssna och att se andras behov och inte BARA våra egna.

På kvällarna när vi skulle sätta tillbaka högarna med tillbakaämnade böcker (enligt schemat borde det ske på förmiddagen nästa dag, men det blev för trist) spelade vi Beatles på högsta volym och dansade fram med en Vic Suneson i ena handen och en Emile Zola i den andra. Där och då var detta det bästa sommarjobb som fanns.

Jag är glad för chansen vi fick, och jag har en känsla av att det är få som skulle våga lämna över skötseln av ett folkbibliotek till två ungdomar idag. Och ärligt talat, att Gunilla och jag vågade?

 

Gunilla blev med tiden bibliotekarie. Under sommarjobbet läste vi deckare, tvivelaktiga romaner av lättsinnigt slag, klassiker och seriealbum. Modesty Blaise och Prins Valiant var stora favoriter. Vi gorde inköp till barn- och ungdomsavdelningen under flera år. Henry fortsatte att ta sommarsemestrar och vi städade vidare bland hyllorna.

Ingrid Samuelsson

Taggar: Krönika