Publicerad 22 maj 2014

Stort behov av hjärnvänliga arbetsmiljöer

Hela 15 procent av befolkningen i arbetsför ålder har en såkallad kognitiv funktionsnedsättning. Många är därför i behov av anpassningar i arbetsmiljön. Det framkommer i en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket.

En kognitiv funktionsnedsättning kan till exempel innebära försämrat minne, språksvårigheter (skriva, läsa och kommunicera), förmåga att lösa problem samt koncentrationssvårigheter.

– Det är viktigt att kollegor och andra runt omkring den drabbade får utbildning i vad en kognitiv funktionsnedsättning innebär. Annars är det lätt att misstolka svårigheterna som bristande engagemang, slarvighet eller samarbetssvårigheter. Det är väldigt olyckligt, säger Thomas Karlsson, biträdande professor på Linköpings universitet, som varit med och tagit fram rapporten.

En lång rad sjukdomar kan ge upphov till kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan vara neurologiska sjukdomar som stroke, Parkinson och epilepsi men också hjärtsjukdom, diabetes typ två, KOL och hörselnedsättning. Cancersjukdom kan också vara en orsak eftersom behandling med cytostatika och strålning kan ge inflammationer i hjärnan, förklarar Thomas Karlsson.

Och problemet är stort. Enligt rapporten har hela 15 procent av befolkningen i arbetsför ålder (18-65 år) en kognitiv funktionsnedsättning. Det betyder cirka 700 000 personer.

– Vi är dåliga på att anpassa arbetsmiljön efter människor som har de här problemen. Många skulle kunna jobba och många vill också jobba men får inte förutsättningarna för det, säger Thomas Karlsson och tillägger att många kognitiva funktionsnedsättningar blir sämre av att man inte utmanas och får träning.

Vilka åtgärder som behövs för att göra arbetsmiljön mer "hjärnvänlig" varierar från person till person. Några exempel är lathundar och tydliga skriftliga instruktioner, möjlighet att gå undan och vila och ha flexibla arbetstider samt att minimera buller och bakgrundsljud i arbetsmiljön. Kontorslandskap är förödande för många med kognitiva funktionsnedsättningar, anser Thomas Karlsson.

– Ju mer öppet landskap desto sämre. Många av de problem vi tagit upp i rapporten, som koncentrationssvårigheter till exempel, förstärks i en sådan miljö. Många med den här problematiken skulle må bättre av att sitta i ett eget rum, säger han.

Ladda ner rapporten

Marianne Zetterblom

Taggar: MångfaldPsykisk hälsa