Kvinna och barn vid dator

Publicerad 4 februari 2015

En av tre vobbar fast de inte vill

Tre av fem tjänstemän i det privata näringslivet med barn under 16 år vobbar, det vill säga jobbar hemma när barnen är sjuka. Det visar en undersökning från fackförbundet Unionen.

70 procent av de som vobbar uppger att de gör det för att hinna med sina arbetsuppgifter och två tredjedelar gör det för att de inte har någon att lämna över sitt jobb till, enligt Unionens undersökning. Chefer uppger i högre utsträckning än andra anställda att de alltid vobbar istället för att vabba. Av de som vobbar skulle var tredje helst slippa, enligt undersökningen.

– I dagens slimmade organisationer finns det sällan någon som snabbt kan ta över ens arbetsuppgifter. Därför jobbar många småbarnsföräldrar samtidigt som de är hemma med sina sjuka barn. För en del fungerar det bra, för andra sämre. I praktiken har många inget annat val än att vobba, säger Martin Linder, andre vice ordförande för Unionen i en kommentar.

Undersökningen visar också att tre fjärdedelar av de som istället vabbar med ersättning från Försäkringskassan ändå är tillgängliga för sin arbetsgivare i någon mån. Två av fem känner att de måste jobba när de vabbar.

– En arbetsplats måste klara av att medarbetarna är hemma ibland för vård av barn utan att det ger upphov till stress, dåligt samvete eller oro om en orimligt hög arbetsbelastning när man är tillbaka på jobbet, säger Martin Linder.

Men att arbetslivet, i synnerhet för tjänstemän, blivit allt mer flexibelt är inte alltid av ondo anser Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Olika individer upplever det på olika sätt säger hon.

– För en del passar det jättebra att kunna hämta barnen på förskolan och sen svara på ett eller annat mejl eller att kunna jobba undan lite medan ett sjukt barn sover. Men om det inte känns ok måste man kunna ta upp det med sin arbetsgivare. Det flexibla arbetslivet kräver ett tydligt ledarskap och att man tydligt kommunicerar vilka regler som gäller just på den här arbetsplatsen, säger Anna Bergsten.

Marianne Zetterblom

Taggar: