Publicerad 13 oktober 2015

Krav får skolor att stoppa prao

Prao

Arbetsmiljöverket inspekterar just nu skolor i hela landet – inspektioner som lett till att vissa skolor valt att skippa praon för eleverna.

Skälet är att skolorna inte anser sig kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på praktikplatserna. Men det är inga nya krav som Arbetsmiljöverket ställer, enligt Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör. Istället handlar det om att göra det redan befintliga regelverket för minderåriga mer välkänt.

– Det är första gången som vi lyfter just praon i större skala. Därför frågar vi nu alla skolor både om de har skriftliga rutiner för hur praon ska hanteras, och om de riskbedömer praoplatserna de väljer ut, säger han.

Saknas det skriftliga rutiner får skolan krav att ordna det, och görs det inte tillräckliga riskbedömningar är det samma sak – skolan måste se till att riskbedömningar görs och att de dessutom görs i relation till varje elevs individuella förutsättningar, som till exempel ålder, mognad och färdigheter.

– Riskbedömningen är ju en grundbult i det systematiska arbetsmiljöarbetet, men vissa har tolkat det som att skolans folk ska ut på arbetsplatsen och kolla säkerheten. Men det är inte det vi menar. Istället handlar om att ha en kommunikation med arbetsplatsen för att höra vilka särskilda risker de har i sin verksamhet, och hur de har bedömt dessa risker.

Enligt Arbetsmiljöverkets regler måste skolan också försäkra sig om att det finns en handledare på arbetsplatsen som är insatt i riskbedömningarna.

– Visst kan jag förstå att det i viss mån blir ett merarbete för skolorna när vi säger så här och att det hamnar i knät på en rektor. Vi tycker såklart att det är tråkigt att vissa skippar praon eftersom vi vet att den är uppskattad. Samtidigt finns det inget i läroplanen som säger att elever måste ha praktik, säger Adam Jansson.

En av de 150 skolor som fått krav från Arbetsmiljöverket och som nu lagt ned praon är Killebäckskolan i Lund. Pär Jonsson är rektor för årskurs 7 till 9. Å ena sidan tycker han att Arbetsmiljöverkets krav är svåra att leva upp till, men å andra sidan tycker han att det är bra att kraven tydliggjorts. Som rektor har han alltid känt en viss oro när elever skickas på prao, eftersom det är ett stort ansvar för skolan.

– Jag tycker det är bra att vi riskbedömer arbetsplatser som vi ska skicka elever till, men det är klart att det tar stora resurser att riskbedöma som det är tänkt, och i skolans värld är allt en fråga om prioriteringar. För att göra det bra skulle vi behöva en central praosamordnare i kommunen; både för att hitta praoplatser, undersöka varje arbetsplats och riskbedöma utifrån varje enskild elevs förutsättningar.

Men att Killebäckskolan nu skippar praon innebär inte att eleverna inte får någon yrkesvägledning. Tvärtom, enligt Pär Jonsson. Istället satsar skolan ännu mer på studie- och yrkesvägledning – fast för alla elever, inte bara för dem i årskurs 7 till 9. Och det viktigaste syftet med skolans uppdrag inom studie- och yrkesvägledning är trots allt att förbereda alla elever både för fortsatta studier och för arbetslivet, menar han. Där kan praon vara en del, men den kan också ersättas av annat.

– För många skolor har prao varit något att luta sig mot, och ett alibi för den studie- och yrkesvägledning skolan egentligen ska arbeta med i hela undervisningen och i alla årskurser. Nu tar vi bort praon för att istället jobba mycket mer aktivt med studie- och yrkesvägledning för alla, både genom temadagar då vi bjuder in företag och skolor och även genom att tillsammans göra studiebesök på företag. Vi kommer också i mycket större utsträckning ha med det med vardagsundervisningen.

Skolan i Lund är ett exempel på en skola som reagerat. Men enligt Adam Jansson på Arbetsmiljöverket, tillhör skolan en minoritet. Och han tycker inte att reglerna är för tuffa.

– Nej. Det handlar om barn och minderåriga och då är det extra viktigt att man bedömer risker. Och som sagt, kravet är inte nytt, det har bara förtydligats. Praon är också en ganska stor verksamhet varje år, som involverar många barn och ungdomar under många tusen arbetstimmar, säger han.

Fakta Ungas arbetsmiljö

Ny föreskrift om minderåriga i arbetslivet kom 1 februari 2013.
Det här är första gången som en inspektionsinsats görs mot skolor generellt. Inspektionerna startade i september 2013 och avslutas 2016. Hittills har cirka 1500 skolor besökts. Målet är 2000 skolor, vilket är cirka 30 procent av alla grund- och gymnasieskolor i landet. Arbetsmiljöverket har ingen samlad statistik för hur många olyckor som sker där prao-elever är inblandade men unga är överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Om en prao-elev råkar ut för en olycka är det skolan och praktikplatsen – som har ansvaret. Ansvaret behöver därför samordnas och det ska finnas rutiner för hur den samordningen ska ske. Arbetsmiljöverkets tolkning är att tyngdpunkten i ansvaret ligger på praktikplatsen, i alla fall enligt de rättsfall som finns sedan tidigare.

Taggar: Arbetsolyckor och arbetsskador