Publicerad 24 mars 2015

Ny bok om psykopater på jobbet

Psykopater på jobbet är ett allvarligt arbetsmiljöproblem, anser Lisbet Duvringe och Mike Florette som skrivit en bok om detta. Fler behöver veta mer, för att kunna förhålla sig till kolleger, chefer eller kunder med psykopatiskt beteende, säger de.

Psykopater är ett återkommande tema i filmer och teveserier. Många gånger charmiga, men bakom ytan iskalla, manipulerande och helt samvetslösa. Ofta grovt kriminella. En nyutkommen bok av ledarskapsutbildarna Lisbet Duvringe och Mike Florette handlar om "lyckade psykopater", som man kan möta i jobbet. Boken utgår från 15 berättelser, av personer som vittnar om psykopatiskt beteende på arbetsplatser. Den fördjupar sig även i ämnen som skuld, lögn och skam och ger råd om hur man kan förhålla sig till psykopater.

Författarnas uppskattning är att det finns cirka 144 000 psykopater på svenska arbetsplatser. Det bygger de på forskning som säger att det finns mellan en och tre procent psykopater i befolkningen. Personer med så allvarliga psykiska störningar fungerar ofta inte i samhället, utan sitter till exempel i fängelse för brott. Men även i arbetslivet kan man räkna med den här andelen psykopater, enligt Mike Florette.

– Ja, det finns forskning som tyder på det. Det är lågt uppskattat, säger han.

Samtidigt betonar de att forskningen är delad i synen på psykopater.

– Vissa tror inte på psykopater per definition, utan tycker att det är lite som att prata om tomtar och troll, säger Lisbet Duvringe. Men vi menar att psykopatiskt beteende på arbetsplatserna är ett allvarligt arbetsmiljöproblem.

Psykopater kännetecknas bland annat av att de har en grandios självbild och inte känner vare sig skuld eller empati. Därför påverkas arbetskamrater och medarbetare kraftigt av psykopatens beteende, där manipulation, intriger, lögner, utfrysning och aggressivitet är vanliga inslag.

Det skapar förvirring, kaos och många är rädda, beskriver Mike Florette.

– De här personerna ställer till det enormt för människor på arbetsplatserna, för psykopater är immuna mot sådant som värdegrund, regler och policys. Du kommer inte åt dem med vanliga medarbetarsamtal och liknande.

De problem som psykopater skapar på arbetsplatser är, enligt Mike Florette och Lisbet Duvringe, en av förklaringarna till ökande psykisk ohälsa i arbetslivet. De som utsätts för psykopatiskt beteende mår i många fall så dåligt att de blir sjukskrivna. Ofta slutar historien med att den utsatta lämnar sitt jobb.

– Det här är en aspekt av psykisk ohälsa som man inte har tittat så mycket på, säger Mike Florette. I handlingsplaner för att ta hand om psykisk ohälsa, finns det oftast inte med hur man ska hantera psykopatiskt beteende på en arbetsplats.

Men det är olämpligt att sätta diagnosen psykopat på var och varannan människa som man anser beter sig dåligt, betonar författarna. Det bör man överlåta till personer som är utbildade i det instrument, den checklista, som finns för att identifiera psykopati.

Den som ändå börjar fundera över om någon på arbetsplatsen är psykopat bör dokumentera allt som sker, råder författarna. Först då man har ordentligt på fötter, är det dags att ta hjälp av någon man litar på, till exempel en chef eller en facklig företrädare. Att själv konfrontera huvudpersonen är direkt olämpligt.

– Man ska inte ensam försöka ta sig an en psykopat, man kan inte vinna, säger Lisbet Duvringe.

Det är viktigt att inte utmana, fortsätter Mike Florette. Snarare bör man försöka hålla sig "under psykopatens radar".

– Det är lite som att möta en rasande björn i skogen. Man ska försöka 'spela död', så att psykopaten riktar uppmärksamheten åt ett annat håll. Det går inte att vinna en kamp om du stöter på en fullblodspsykopat.

Fakta psykopati

Psykopati är inte en sjukdom utan en personlighetsstörning. Utmärkande personlighetsdrag är till exempel en grandios självuppfattning, hänsynslöst exploaterande förhållningssätt till andra och att man har svårt att känna empati, skuld och ånger och ta ansvar för sina handlingar. Psykopati kan mätas med ett särskilt test, en checklista, ursprungligen utvecklad på 1970-talet av den kanadensiske professorn Robert D. Hare.
Källa: Psykologiguiden (Sveriges Psykologförbund) och BRÅ

Taggar: Psykisk hälsa