Publicerad 24 februari 2015

Ny strategi för arbetsmiljöpolitik

Dödsolyckor, psykosocial arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv för både unga och äldre. De frågorna ingår i den arbetsmiljöstrategi som regeringen nu börjat arbeta fram, i samverkan med arbetsmarknadens parter.

I ett internationellt perspektiv har Sverige ganska få allvarliga arbetsolycksfall, men de är ändå för många, anser regeringen. En nollvision för dödsolyckor och allvarliga arbetsolyckor ingår i den nya arbetsmiljöstrategi, som ska formuleras under året.

Arbetet drog igång i början av februari, då arbetsmarknadsminister Ylva Johansson bjöd in företrädare för fackföreningar, arbetsgivarorganisationer med flera till samtal. Tre mera djuplodande seminarier ska följa under våren. Därefter ska parterna få återkoppling innan regeringen tar beslut om den slutliga planen under hösten.

Ett av målen är att komma åt företag som medvetet struntar i arbetsmiljöregler, för att vinna konkurrensfördelar. Det är inte ovanligt att dessa så kallade "gråa företag" även bryter mot exempelvis skatteregler. Arbetsmiljöverket ska de närmaste åren skärpa tillsynen av den här typen av företag och samarbeta med polisen, Skatteverket och andra myndigheter.

Ola Månsson, VD för Sveriges Byggindustrier, välkomnar det nya initiativet.

– Vi tycker att det är jättebra, det här är frågor som vi jobbar med hela tiden. Vi vill ha en sund bransch, med sund konkurrens. Våra medlemsföretag upplever ofta att de konkurrerar med mindre seriösa företag, som inte lägger samma vikt vid säkerheten. Det är positivt att regeringen gör den här kopplingen .

När det gäller att minska de allvarliga arbetsolycksfallen, kan regeringen få stor draghjälp av det arbete med säkerhetsfrågor som redan pågår i branschen, anser Ola Månsson. Det omfattar bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhetskultur och ökad kompetens hos byggherrar, som beställer entreprenader. Inte minst staten är en stor byggbeställare, påpekar han.

Ola Månsson hoppas också på bättre samverkan med Arbetsmiljöverket.

– Vi och de fackliga organisationerna bör, tillsammans med Arbetsmiljöverket, kunna prioritera hur verket lägger sina resurser så att de kan klara av att göra rätt typ av inspektioner på våra arbetsplatser, säger han.
Den psykosociala arbetsmiljön är viktigast för TCO, säger Lise Donovan, tillförordnad chefsjurist.

Med det menar man stress, men också problem som beror på det gränslösa arbetslivet, digital arbetsmiljö, hög arbetsbelastning, mobbning och trakasserier. Dessutom problem som hänger ihop med styrningen av framför allt offentlig verksamhet. Ledarskap hör också dit.

– Man måste se den psykosociala arbetsmiljön som en strukturell fråga. Det handlar inte om enskilda individer som är klena, utan främst om organisatoriska problem, säger Lise Donovan.

Regeringen vill lyfta det man kallar "emotionella belastningsskador". Det är skador som främst drabbar arbetstagare som arbetar med andra människor, till exempel i vård, skola och omsorg. I de här grupperna ökar sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa mest.

Lise Donovan är positiv till att diskutera "emotionell belastning", men anser att begreppet måste vidgas.

– Det måste fånga upp den psykosociala arbetsmiljön i andra delar av arbetslivet också.

Arbetslivsforskningen är den andra fråga som tjänstemannafacken vill prioritera. Sedan Arbetslivsinstitutet lades (ALI) lades ner 2007 är arbetslivsforskningen spridd på många olika universitet och högskolor. Få, om ens någon, har en helhetsbild, menar Lise Donovan.

– Vi är inte några "ALI-nostalgiker", men arbetslivsforskningen behöver mera pengar och förmodligen ett annat fokus. Framför allt behöver den bli bättre samlad.

TCO anser också att Arbetsmiljöverket bör få mer resurser, för att klara sitt uppdrag. Dessutom vill organisationen att regeringen ska inrätta ett så kallat rådgivande trepartsorgan för arbetslivsfrågor.

– Där skulle regeringen kunna ha en löpande dialog med arbetsmarknadens parter om övergripande arbetsmiljöfrågor, säger Lise Donovan.

Margareta Edling

Taggar: Arbetsmiljöarbete