Publicerad 11 maj 2015

Viljan att förstå leder till felhörningar

Vi hör det vi vill höra och det leder ofta till missförstånd. Men i en välkänd miljö, som på arbetsplatsen, flyter samtalen lättare. Ju bättre vi känner varandra desto färre felhörningar.

Det är vår vilja att vi så gärna vill förstå varandra som ofta ligger bakom felhörningar och därmed missförstånd. Den slutsatsen drar Per Linell, professor i kommunikation vid Göteborgs universitet som har analyserat 220 felhörningar. Han konstaterar att vi styrs av så mycket mer än ljudet och språket när vi talar med varandra.

– Det är de egna förväntningarna som gör att vi hör fel, och inte språket i sig. När vi hör något som vi har svårt att förstå betydelsen av, använder vi sådant som hänger ihop med själva situationen, omgivning, ansiktsuttryck och gester för att få mening i det som sägs, säger Per Linell.

Människan, säger han, är smartare än maskiner som bearbetar varje ljudligt element.

– På gott och ont har vi en förutfattad tanke om vad den andre personen säger, säger Per Linell.

Vanligaste typen av felhörning är när man gör en koppling till vad som sagts tidigare i samtalet. Man kan höra något som passar in på det aktuella ämnet.

Men i välkända omgivningar, som på arbetsplatsen, har vi lättare att förstå varandra.

– På jobbet är man mer begränsad vad man kan tänkas tala om och det gör kanske att felhörningar inte är så vanliga. Börjar vi däremot tala om saker som ligger utanför arbetet kan det förstås uppstå missförstånd på grund av spontana feltolkningar. Men eftersom vi är programmerade att försöka tolka börjar vi då genast leta efter logik för att förstå den andre, säger Per Linell.


Betydligt allvarligare, anser han, är missförstånd på grund av ord som betyder olika saker för personer. Det kan leda till att vi utvecklar en uppfattning om den andre som är orättvis. Något som kan få allvarligare konsekvenser i arbetslivet.

– Det kan uppfattas kränkande att tala om någon som fascist medan andra kan tycka att det är en neutral uppfattning av en politisk benämning. Man uppfattas på ett visst sätt genom det man säger, men vi tolkar ett ord eller uttryck olika. Då kan man diskutera sig blå utan att förstå varandra, säger Per Linell.


Studien heter:
Mishearings are occasioned by contextual assumptions and situational affordances och finns publicerad i Language & Communication

Taggar: Arbetsklimat