Publicerad 17 oktober 2016

Lärare behöver mer kunskap om stökiga barn

Skolan

Arbetssituationen för lärare har blivit tuffare. Redan under grundutbildningen skulle blivande lärare behöva utbildning i hur man hanterar utåtagerande barn, anser Per Rabitsch på Lärarnas Riksförbund.

Lärare som håller fast elever på ett farligt sätt uppmärksammandes nyligen i media. Det är en sista utväg som inte gagnar någon anser Per Rabitsch, som är regional ombudsman på Lärarnas Riksförbund. Samtidigt påpekar han att lärarna också har ett ansvar gentemot övriga elever i klassrummet. Men det finns andra sätt än fasthållning för att få arbetsro i skolan.

Arbetssituationen för lärare har blivit betydligt tuffare. Det är större klasser vilket innebär att lärarna har fler elever än tidigare att ta hand om. Dessutom säger Per Rabitsch att det gått lite trend i detta med inkludering, det vill säga att elever med särskilda behov också ska undervisas i klassrummet.

– Det är fler elever med särskilda behov i varje klass i dag - många individer som behöver speciell hjälp av läraren. Blivande lärare skulle behöva få mer kunskap om utåtagerande barn och barn med särskilda behov redan under sin grundutbildning.

Han tror också att många som redan är lärare också skulle vilja ha djupare kunskaper om hur man hanterar utåtagerande barn som kanske både slår läraren och andra barn. I slutändan handlar det om lärarens arbetsmiljö och elevernas studiero.

– Om det fanns fler specialpedagoger och speciallärare på varje skola skulle de kunna utbilda de andra lärarna vartefter. Det räcker inte med att gå en tvådagarskurs i ämnet, det måste vara ett kontinuerligt arbete.

Vad kan man som lärare göra då, vilka verktyg har man att ta till i dagsläget?

– Det finns flera varianter, man kan ha vissa elever utanför klassrummet för att ge undervisning i mindre grupper. Hemundervisning är också ett alternativ. Och det mest drastiska är avstängning – det är i extremfallen om en elev hotar läraren eller har med sig till exempel en kniv till skolan.

En lärare som märker att det inte fungerar i en klass ska vända sig till skolledningen för att få stöd. Men Per Rabitsch säger att det i slutändan handlar om prioriteringar och pengar om läraren kan få extra stöd i klassrummet eller inte.

– Vi skulle vilja att det är som i Finland, där är det läraren i första hand som avgör elevens behov av stöd i klassrummet. I Sverige behövs en utredning av sakkunnig och en diagnos innan man kan få det stödet, vilket kan ta tid. Sen ska såklart andra sakkunniga delta när det gäller den helhetsmässiga bedömningen av en elevs utveckling, säger Per Rabitsch.

Taggar: Kompetens