Publicerad 16 december 2016

Många konstnärer hotade

Hat och hot

Det är inte bara anställda inom medier som drabbas av hat och hot, utan även konstnärer och författare. I förlängningen drabbar det också dem som jobbar på museer, gallerier och bibliotek.

I våras visade en rapport från Myndigheten för kulturanalys att var tredje konstnär och författare någon gång utsatts för våld, hot eller trakasserier. Nu har samma myndighet gått vidare och tittat på hur uppdragsgivarna – det vill säga företrädare för konsthallar, förlag och bibliotek, agerar för att skydda konstnärer, författare och personal på plats.

– De flesta större institutioner som statliga muséer och konsthallar har en beredskap och en handlingsplan för vad de ska göra om hot och våld riktas mot dem. De har också ett bra samarbete med polisen. Enskilda gallerier och enmansförlag har inte samma resurser vilket påverkar deras möjligheter till god beredskap, säger Gunnar Myrberg på Myndigheten för kulturanalys.Foto: Myndigheten för kulturanalys

Framför allt är de alltså de mindre uppdragsgivarna med små ekonomiska muskler som saknar möjlighet att satsa på säkerhet och förebyggande arbete. Någon form av stöd från det offentliga till mindre uppdragsgivare och arrangörer av olika kulturverksamheter skulle därför kunna övervägas, anser Gunnar Myrberg.

– Det kan också diskuteras om kostnader för skydds- och stödåtgärder, i samband med kulturevenemang, i högre utsträckning än i dag skulle kunna läggas på det offentliga, säger Gunnar Myrberg

En annan problematik för säkerheten är att kulturarbetare ofta frilansar och har flera uppdragsgivare inblandade i ett uppdrag. Det är otydligt om det är förlagschefen eller bibliotekschefen eller rent av någon annan som har arbetsmiljöansvaret under en författarträff på ett bibliotek, till exempel.

– Det behövs riktlinjer för hur uppdragsgivare ska hantera situationer där uppdragstagaren inte omfattas av det gängse arbetsmiljöarbetet. Och vi måste få till stånd en diskussion och en dialog runt detta mellan myndigheter, intresseorganisationer och uppdragsgivare, säger Gunnar Myrberg.

De flesta uppdragsgivarna i rapporten uppgav att de hade varit förskonade från hot och våld på plats, men att de däremot fått hotfulla mejl då och då. Många efterlyste en handlingsplan om hur de ska agera i utsatta situationer och välkomnade att frågan uppmärksammas.

– Vi tror också att uppdragsgivarna har mycket att lära sig av varandra om de börjar prata om detta med hot och våld och hur de ska hantera det.

Slutligen säger Gunnar Myrberg att myndigheten i rapporten också ville undersöka vad som händer med öppenheten när hot och våld finns med i bilden – om det finns en risk att uppdragsgivarna utövar självcensur och drar sig för att ställa ut ett visst verk eller anlita en viss författare av säkerhetsskäl.

– Alla var måna om både yttrandefriheten och den konstnärliga friheten och var beredda att gå långt för att försvara de värdena.

Taggar: Hot och våld