Författaren Anna Kåver. Foto: Stewen Quigley

Publicerad 25 september 2014

En av tio lider av social ångest

Undviker du att tala inför andra på jobbet? Eller är du rädd för att få uppmärksamhet? Social ångest kan ta sig många uttryck. Genom att veta vilka symptomen är går det att hitta sätt att hantera dem.

Ungefär en av tio personer beräknas lida av ångest i vissa sociala situationer. Framför allt är det många som känner olust för att tala inför andra eller att få uppmärksamhet i en grupp. Men det är få som vill tala öppet om de här känslorna.

– För många är det förknippat med skam att erkänna eller visa sig rädd för möten och samvaro med andra. Det finns i dag en mer eller mindre uttalad förväntning på oss alla, att vi ska vara orädda och vilja höras och synas. För den som inte känner sig bekväm i detta kan det bli svårt att stå emot trycket och ännu svårare att tala om att man faktiskt får ångest och vill undvika allt sådant. Man är rädd att uppfattas som svag, dum eller till och med opålitlig, säger Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut som har skrivit en bok om social ångest.

I boken presenteras en modell för hur man kan bearbeta social ångest med hjälp av kognitiv beteendeterapi, både individuellt och i grupp. Den riktar sig till personer som i vård eller psykoterapi försöker hjälpa personer med social fobi, men också till alla som själva lider av social ångest.

– Syftet med boken är att nå ut med kunskap om social ångest och ge hopp till både drabbade och de som ska behandla dem i vården. Jag vill framför allt att unga ska kunna läsa och känna att de duger, att de inte är onormala och att det går att göra något åt problemet. Jag ville också beskriva vad social ångest innebär, varför man drabbas och hur en behandling med kognitiv beteendeterapi går till, både individuellt och i grupp, säger Anna Kåver.

Vad kan man själv göra för att hantera social ångest, förutom att få behandling med kognitiv beteendeterapi?

– Du kan börja med att läsa om social ångest. Många kan komma ganska långt med nya kunskaper och normalisering av sina problem. Man kan också försöka att själv identifiera på vilka sätt man undviker situationer, förutom att bara stanna hemma eller gå undan. Det kan exempelvis handla om att tala lågt, inte ha ögonkontakt eller att hålla sig i utkanten av festen. När man är klar över sina beteenden kan man prova att i egen takt göra tvärtemot. Till exempel se den andre i ögonen eller tala lite högre, och notera vad som händer. Principen för alla rädslor som man vill bli av med är att sakta närma sig den svåra situationen men på ett nytt sätt, med nya kunskaper. Du kan också tala med någon som du litar på och som kan stötta dig i att börja närma dig svåra situationer. Du vinner också på att försöka att acceptera och respektera den du är, även som blyg och tillbakadragen, säger Anna Kåver.

Vad kan jag som kollega göra för att ge stöd till någon med social ångest?

– Det hänger lite på om din kollega har berättat att hon eller han lider av detta. Har kollegan berättat, så är det givetvis enklare. Men även om du bara anar, så finns det olika saker du kan göra. Du kan först och främst visa att du tycker om och uppskattar personen precis som hon eller han är. Ta fasta på sådant som personen bidrar med på arbetsplatsen. Respektera om din kollega inte alltid vill sitta med i den sociala hetluften på jobbet. Fråga hur du kan underlätta kring kafferaster, vid möten och liknande. Var naturlig och räkna med kollegan, utan att tvinga in henne eller honom i centrum för diskussioner eller annat socialt umgänge. Peppa till att söka hjälp om du tror att problemen är allvarliga och försvårar för kollegan att leva och om det hindrar personen från att prestera med sin fulla potential på jobbet.

Peter Rehnfeldt

Taggar: Psykisk hälsa